Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likt är, att Erasmus starkt inverkat på Vives. Han blef
alltmer hängifven humanismen. Härtill bidrog ock det friska,
rörliga lifvet i Nederländerna. »Genom sin frihetsanda, sitt
välstånd och sin kultur öfverträffade dessa provinser alla
andra land i Europa. Den vidsträckta handelsrörelsen och
förbindelsen med främmande land hade där för länge sedan
väckt behofvet af andra kunskaper, än dem kyrkan och dess
lärare hittills hade erbjudit. Nya skolor hade inrättats, ofta
under skarpa strider mot prästerskapet, på hvars privilegium
exclusivum att hålla skola man sålunda gjorde intrång, och
undervisningen i de här stiftade stadsskoloma fick tidigare
än annorstädes en för samhällslifvets praktiska behof lämpad
riktning.»
Under medeltiden uppstodo flera föreningar för välgörande
ändamål. En sådan förening bildade i Nederländerna de så
kallade begharderna. Utan att aflägga klosterlöfte
förpliktade de sig till andaktsöfningar, sjukvård och
bamaupp-fostran. En annan sådan förening, som äfvenledes ledde sitt
ursprung från Nederländerna, var hieronymianernas eller det
gemensamma lifvets bröder. Båda dessa föreningar anlade
skolor för ungdomens undervisning och uppfostran. Det
utmärkande för dessa skolor var, att de gjort till sin uppgift
dels att bibringa barnen en religiöst sedlig uppfostran, dels
att meddela dem, hvad som vore i samhällslifvet direkt
nyttigt. Därtill kom, att det gemensamma lifvets bröder
anslöto sig till den humanistiska rörelsen samt varmt nitälskade
för folkbildningen och i samband därmed mycket intresserade
sig för modersmålet.
Det kan ej betviflas, att de åsikter, som omfattades af
dessa föreningar, utöfvat stort inflytande på Vives andliga
utveckling. Säkert är åtminstone, att alla de grundsatser,
som dessa skolors anhängare uttalat, återfinnas hos Vives.
Under sin vistelse i Brugge och Löwen utgaf Vives flera
skrifter, som visserligen gjorde hans namn kändt i vida
kretsar, men som ej befriade honom från bekymmer för sitt
uppehälle. Då uppdrog Erasmus Rotterdamus åt honom att
utgifva Augustini ryktbara arbete »De civitate Dei». Vives
försåg boken med förklaringar, hvilka vittnade om grundliga
insikter uti den klassiska litteraturen, den antika mytologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
