Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och den gamla tidens historia. Vives kommentar till
ifrågavarande arbete uppväckte å ena sidan mycket bifall af dem,
som hyllade de humanistiska åsikterna, men å den andra
mycket missnöje hos dem, som ensidigt fasthöllo vid de
åskådningar, som voro förhärskande inom katolska kyrkan under
medeltiden. Sin bok dedicerade Vives till konung Henrik
VIII i England, hvaraf man dragit den slutsatsen, att Vives
redan nu beslutat att flytta öfver till detta land.
Öfverflyttningen ägde rum år 1523. Konung Henrik VIII
och hans gemål Katarina af Aragonien skola hafva gifvit
honom uppdraget att leda deras dotters, prinsessan Marias,
studier. I slutet af nämnda år promoverades Vives till juris
doktor vid universitetet i Oxford. Nu hade han erhållit en
ställning, som befriade honom från näringsomsorger. Under
denna tid besökte han dock årligen Brtigge, hvilken stad han
fortfarande ansåg »som sitt egentliga hem».
År 1528 blef en vändpunkt i Vives lif. Henrik VIII
beslutade att skilja sig från sin gemål. Vives tog drottningens
parti. Han sökte genom förnuftsgrunder förmå konungen att
fasthålla vid det en gång gifna löftet, men han kunde ej
inverka på den passionerade fursten. Om sitt deltagande i
tvisten mellan de kungliga makarne berättar han på följande
sätt i ett bref: »I mina engelska förhållanden har inträffat
en stor förändring. Om konungens och drottningens söndring
har du hört, ty historien är känd öfver hela världen, såsom
han (konungen) uttrycker sig. För min del har jag slutit
mig till drottningen,* som synes mig hafva en bättre sak, och
jag har efter förmåga bistått henne både i tal och skrift.
Häröfver vredgades konungen, så att han befallde, att jag
skulle hållas i civilarrest under sex veckor. Ur arresten
utsläpptes jag blott på det villkor, att jag ej skulle besöka
hofvet. Därför ansåg jag, sedan jag blifvit fri, rådligast att
återvända hem (till Brttgge), och därtill rådde mig äfven
drottningen genom i hemlighet af sända bref. Några månader
därefter sändes kardinal Compeggio (från Rom) till England
som domare i målen.»
»Med synnerlig brådska uppdrog konungen åt drottningen
att söka sig advokater, hvilka skulle biträda vid försvaret
inför samme Compeggio och kardinalen af England (Wolsey).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
