Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tager man i betraktande den stora , barnen kunna
i framtiden få af färdigheten att skriftligen uttrycka sig,
en färdighet, som äfven återverkar på förmågan att
muntligen yttra sig, måste man ansluta sig till deras åsikt, som
yrka, att så stort utrymme som möjligt må inom folkskolan
beredas åt ifrågavarande öfningar. Tager man vidare i
betraktande nödvändigheten att sätta pennan i handen på
barnet, innan dettas själfkritik verkat hämmande på lusten att
producera, torde man vilja vara med om att börja dessa
öfningar redan i folkskolans l:a klass.
Men äro då icke 9- och 10-åringar alltför outvecklade
för sådan verksamhet? Visserligen, om fordringarna på
deras prestationer ställas högt; men nöjer man sig med en
liten beskrifning af något lämpligt föremål eller en bild, som
barnet har för ögonen, eller med ett barnsligt återgifvande
af en enkel saga eller berättelse, borde man kunna med
fördel börja uppsatsskrifningen i skolans l:a klass.
Vi öfvergå nu till frågan: Hvilka af folkskolans
läroämnen kunna lämpligen läggas till grund för
uppsats-skrifning?
Svaret härpå sammanhänger med frågan om arten och
värdet af öfningen att skriftligen besvara någon till läxan
hörande viktigare och mera omfattande fråga. Om vi ock
känna oss något tveksamma, huruvida en så beskaffad skriftlig
öfning med full rätt kan kallas uppsatsskrifning, äro vi så
mycket mera fasta i vår öfvertygelse, att lärjungen kan
hafva en betydande nytta af en sådan tidt och’ ofta
förekommande öfning. Denna .öfning är nämligen synnerligt
ägnad att mana lärjungen till eftertanke, att nödga honom
att till ett litet helt sammanfatta några samhöriga moment,
ntt vänja honom att så till sägandes taga fasta på och smälta
sina kunskaper. Oss synes det högst önskvärdt, att
undervisningen så mycket som möjligt främjar barnens
intellektuella utveckling i allmänhet och ej sätter såsom sitt
förnämsta mål att bibringa dem så stort kvantum kunskaper
som möjligt i de särskilda ämnena. Gillar man denna
uppfattning af undervisningens främsta mål, skall man helt visst
snart finna, att ifrågavarande art af skriftliga öfningar
rekommenderar sig själf genom sin verkan samt dessutom be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
