Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reder läraren en välbehöflig paus då ocb då för att samla
sin kraft till framställande af nya förständsutvecTclande
frågor till muntligt besvarande. Från undervisningens synpunkt
sedt är en lektion jämnt upp så mycket värd, som den
innehåller frågor af sådam beskaffenhet. Vill man nu vara med
om att låta barnen skriftligen besvara läxfrågor samt ej
ryggar tillbaka för att hänföra en sådan öfning till
uppsats-skrifningens område, bör den framställda frågan kunna
besvaras så, att alla skolans undervisningsämnen, åtminstone
de teoretiska, kunna läggas till grund för uppsatsskrifningen.
Men huru bör då uppsatsskrifningen i folkskolan ordnas?
Då den allmänna bildningsnivån hos barnen i skolåldern
är så märkbart olika icke blott inom olika utan till och med
inom samma slag af folkskolor i vårt vidsträckta land, kunna
svårligen några i detalj gående metodiska anvisningar af
mera allmängiltigt värde framställas, helst som härtill
kommer, att hela saken ännu befinner sig så godt som på
försöksstadiet, men så mycket är väl själfklart, att man bör gå
från lättare till mindre lätta former af uppsatsskrifning,
i det man ser till, att utvecklingen fortskrider psykologiskt
riktigt, d. v. s. så, att uppgifterna till en början
företrädesvis taga i anspråk barnens iakttagelseförmåga, sedan deras
minne och slutligen deras föreställnings- och tankeförmåga;
att man vidare bör bemöda sig om att väcka och underhålla
lärjungarnes intresse för öfningen, i det man väljer
uppgifter, som tilltala barnasinnet, på samma gång som de ej
kännas för svåra; samt att man slutligen på skolans högre
stadium anordnar äfven sådana öfningar, som direkt främja
lärjungarnes utbildning för det praktiska lifvet, såsom öfning
i brefskrifning, i uppsättande af räkningar m. m. dylikt.
Att lämpligen afpassa måttet af den , som barnen
vid de skriftliga öfningarna kunna behöfva af läraren, är
något, som väsentligen beror af dennes pedagogiska takt och
erfarenhet. Så mycket torde dock kunna sägas: hjälpen
erbjuder sig i den bästa möjliga form, när lärjungarne
knappast märka, att de erhålla hjälp af läraren och genom honom
af li varan dra; den må vidare vid öfvandet af ett och samma
3lag af uppsatsskrifning småningom minskas, till dess den
Tidskrift för folkundervisningen, år g. 1898. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
