Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svaret innehåller mycket sant så väl som mycket nytt och
egendomligt, må det ej synas förmätet, om en, som fått till sitt kall
att på vidt skilda stadier meddela katekesens innehåll allt
ifrån det år, då den kom i bruk, i denna fråga gör ett inlägg.
Till en början fästa vi oss vid det egendomliga i själfva
frågan.
Mellan enskilda personer, vid större och mindre
skol-möten samt senaste kyrkomöte har något i den vägen
diskuterats. Men man har i allmänhet nöjt sig med att framställa
fråga om en revision af »Kort utveckling af Doktor Mårten
Luthers Lilla katekes, stadfästad genom Kungl. Maj:ts nådiga
cirkulär den 11 okt. 1878», framställt sina anmärkningar mot
denna utveckling och sina mer eller mindre omfattande
Önskningar, beträffande en revision af densamma. Därförut har
prof. O. F. Myrberg bland annat yrkat på dekalogens
återställande i sin ursprungliga gestalt.1 Assistenten C. JEL
Martin har framställt Luthers Lilla Katekes i en
grundtexten-ligare form.2 Andra åter ha yrkat på textordens i Luthers Lilla
Katekes jämte språkens i utvecklingen revision i
öfverens-stämmelse med gällande kyrkohandbok och den nya
bibel-öf versättningen.
Men prof. F. A. J. är verkligen den djärfvaste bland de
djärfva. Han tar saken från roten, bryter, såsom det synes
honom på goda grunder, med ens stafven öfver allt det
förflutna och öfver dét historiskt gifna och ställer spörsmålet så,
som ägde vi tabula rasa, då han framkastar frågan »
vi en ny katekes?* Och att han då alls icke låter ens
Luthers Lilla Katekes komma med såsom grundstomme, visar sig
bäst däraf, att han förkastar den gamla indelningen i 5
huf-vudstycken. »Den gamla indelningen i 5 hufvudstycken»,
säger han (s. 402), »som förskrifver sig från medeltiden, är
olämplig och föråldrad.» Vi fråga dock, om allt, som förskrifver
sig från medeltiden, utan vidare kan anses olämpligt och
för-åldradt? Sådant är väl ej vid närmare eftertanke gärna
möjligt. Det enda erkännande han synes ge åt denna bok är,
att den innehåller »originellt formulerade uttryck, som lätt
1 Se hans gedigna uppsats härom i Röster nr den heliga skrift, Uppsala
1877, s. 111—218.
2 Uppsala 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
