Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fästa sig i minnet och verka anslående på sinnet» (s. 404)
— något, hvari vi af allt hjärta instämma med tillagd
önskan, att vi och vår samtid måtte få mer och mer syn på det
på en gång enkla och storslagna i de »uttryck» för kristlig
lära och lif, som vi redan ha i denna bok.
Men i sin hänförelse synes prof. F. A. J. alldeles lämna
ur sikte, att Luthers Lilla Katekes hör med till våra
bekännelseskrifter, att den allt ifrån reformationstiden begagnats
som ledtråd vid kristendomsundervisningen, intogs såsom
sådan i K. O. 1571 och återfick sin plats vid återgången till
denna KT O. på Uppsala möte 1593. Och då vi taga for
gif-vet, att prof. F. A. J. hvarken vill eller förmår ändra denna
dess konstitutionella plats inom vårt kyrkosamfund, ehuru man
kan få den uppfattningen genom den framställda frågan
med dess svar, så hafva vi redan härigenom med eller mot
vår vilja räddat indelningen i 5 hufvudstycken, som Luther
hade både i sin Lilla och Stora Katekes.
Huru sedan de försök »att hjälpa upp saken genom
hvarje-handa framflyttningar och förändringar i uppställningen» skola
anses, därom tillkommer vederbörande myndigheter att döma.
Om således redan frågan i sin obestämda form väcker
förvåning, väcker svaret ej mindre sådan.
»Den gamla indelningen i 5 hufvudstycken saknar helt
och hållet system», säges det. Men då denna tanke skall
utföras, sker en ledsam förväxling mellan »system» och »ordning»
(metod). »Vid all undervisning måste man följa en ordning,
som är gifven i och med föremålet själft» (s. 402: 2). Detta är
ju alldeles riktigt; men behöfver man väl därför nödvändigt
med ungdomen komma till något »system», allraminst till
något logiskt? Skulle man icke kunna gå »i ordning», såsom
Luther och utvecklingen gjort och ändå gifva en »totalbild»
af de fem stycken, hörande till kristendomens lära och lif, som
Luther kallar »hufvudstycken»? Och skulle det vara
omöjligt att med god vilja äfven af alla tillsammans tagna få
en »enhetlig totalbild?» Och skulle än dessa stycken
framställas tämligen heterogent och sporadiskt, såsom händelsen
kan bli enligt normalplanens kursfördelning, genom ombyte
af lärare m. m.} så kunna vi dock vara tämligen säkra på att
Tidskrijt för folkundervisningen, årg. . 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
