Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga exempel. Jag! behöfver blott nämna begäret att lefva
högt, begäret efter tobak och spirituösa. Begäret efter
cigaretter lär vara så stort hos en del s. k. ligapojkar, att, då
de i häkte nödgats en tid vara utan sådana, man genom
löfte om en ask dylika kan få dem att bekänna, hvar
tjuf-gods ligger gömdt.
Då ett begär upprepade gånger tillfredsställts på samma
sätt eller åtminstone genom i hufvudsak likartade medel,
utvecklar det sig till böjelse, hvilken således kan sägas vara
en vana på begärförmågans område. Då böjelsen så tilltagit
i styrka, att den i det närmaste är allenahärskande, får den
namnet passion eller lidelse. Denna är jämförlig med
sinnesrörelse på känslolifvets område, hvarmed den också äger
vissa gemensamma drag, för hvilka vi dock här icke hafva
tillfälle att redogöra.
Vanligen fäster man vid ordet begär föreställningen om
att ett sinnligt föremål åtrås, men språkbruket medgifver
ock att tala om begär med ideellt mål, t. ex. kunskapsbegär.
Detta är icke heller begränsadt till sinnevärlden. Barnet
vill icke blott hafva förklaring på företeelser i den världen
utan ock höra talas om Gud och hans himmel. Man kan
därför skilja mellan sinnliga och ideella begär.
De begär, hvarpå vi hittills anfört exempel, äro alla
positiva, d. v. s. de innebära en sträfvan att vinna ett verkligt
eller inbilladt behag. Man talar i psykologien ock om
negativa begär. Dessa kännetecknas af en sträfvan att undfly
ett verkligt eller förment obehag. Så åstundar lättingen att
slippa mödosamt arbete, under det den verksamme skyr
sysslolöshet. Det språkliga uttrycket för negativa begär är afsky.
I driften drifves människan fram af behofvet, i begäret
och dess utveckling till böjelse och passion lockas hon af den
tjusningskraft, som det åtrådda föremålet på henne utöfvar,
men driften upphör att verka, då behofvet blifvit
tillfreds-ställdt, under det begäret lockar, så länge tjusningen fortfar.
Läckergommen sitter kvar vid bordet, så länge maten smakar
honom, äfven sedan organismens behof af föda blifvit
till-fredsställdt. Han liknar nötkreatur, som råkat komma in
på ett klöfverfält. Tjusningskraftens verkan gäller ock böjel*
sen och i ännu högre grad passionen. Men i en punkt äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
