Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När tid och krafter det medgifva, skola i en följande
uppsats framställas några tankar med af seende på den fria
viljans och karaktärens uppfostran.
L.
5.
John Locke.
Locke föddes 1632 nära Bristol. Fadern var kapten i
den frihetsälskande armé, som kämpade för parlamentets
rättigheter emot Karl I. Han uppfostrade till en början sin
son med stränghet men vid tilltagande ålder allt mildare, ett
förfaringssätt som i framtiden varmt rekommenderades af J.
Locke själf.
Efter slutade skolstudier begaf denne sig till universitetet
i Oxford, där han ifrigt hängaf sig åt den af fransmannen
Cartesius (vår drottning Kristinas vän) grundlagda
modernare filosofien. Ar 1666 blef han lärare åt Lord
Shaftes-burys son och i framtiden äfven åt denne sin lärjunges son.
Lord Shaftesbury måste under den katolske och despotiske
Jakob II gå i landsflykt, och hans vän John Locke vardt
fördrifven från Oxford, oaktadt lejda spioner, som hemligen
vaktat på alla hans ord och med flit fört samtalet på tidens
ömtåliga politiska och religiösa stridsfrågor, aldrig lyckats
få något att rapportera till hofvet. De måste erkänna, att
de aldrig funnit någon mera herre öfver sitt lynne och sin
tunga än denne unge filosof. Locke slog nu ned sina bopålar
i Holland, där han skr ef ett berömd t arbete om
fördragsamhet, härutinnan den ryktbare Voltaires föregångare. Men
han blef också en föregångare till en annan fransman,
Voltaires samtida, mera ryktbar och inflytelserik än denne,
nämligen J. J. Rousseau, i det han året efter sin återkomst till
England (på samma skepp som Jakob II:s dotter, Vilhelm
III:s gemål, år 1689) skref sitt ryktbara verk »Om det
mänskliga förståndet» och tre år därefter »Tankar rörande uppfostran .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
