Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Låtom oss anföra några exempel. Huru vanlig är icke
den frågan: »Huru fördelas hufvudinnehållet af den heliga
skrift?» På denna fråga kunna nog flera svar ges, alla i
hufvudsak rätta. Skulle något barn fördela innehållet såsom
Jesus i Matt. 5: 17, så duger det ej. Skulle det svara: »I
befallningar och löften», det duger ej heller. »I lag och
evangelium» måste det vara, och det anses som grof okunnighet,
om man misstager sig härpå. På hvad Gud förkunnar (st.
6 och 7) och gifver (st. 143 och 145) genom lagen och
evangelium lägges däremot ej så mycken vikt, ehuru detta
tydligen har mer att skaffa med mitt kristendomslif. — Ofta
frågas så: »Huru många äro budorden i lagen?» Svaret på
denna fråga kan ju vara en öfning i räkning och det kan ju
ha sitt intresse att känna antalet; men om svaret öfver hufvud
taget verkar något på hjärtat, måste det väl framkalla
antingen en känsla af glädje öfver fåtalet eller en känsla af
missbelåtenhet med det stora antalet. — Första budets synd
fördelas ofta i grof t och fint afguderi; h varvid hedningarne
få skulden för groft, de kristna för fint. nu en sådan
skillnad skall inläras, borde det ej då vara tvärt om? Ty
hvilket är gröfre, att en människa, som känner den sanne
Guden, så fäster sitt hjärta vid andra ting, att det drages från
honom, eller att en stackars människa, som ej känner Gud
men ändå gärna vill ha en gud, tar hvad som bjuder 9ig och
fruktar, älskar och sätter sin lit till detta? På samma sätt
inläres kanske såsom en minnesläxa den Helige andes
nåde-verk, och att kunna uppräkna dem anses som ett prof på
kristendomskunskap. Och dock inverkar detta så föga på
hjärta och lif, att man väl snarare kunde frestas påstå, att
sådant stänger vägen för saken.
Ofta frågas: »Huru många äro hufvudstyckena i katekesen?»
Nästa fråga blir vanligen: »Hvarom handlar det första, hvarom
det andra? o. s. v., och så är man inne på ytan. Men,
hvilka dessa fem stycken äro, därom får man nästan aldrig
något besked, vare sig i från trycket utgifna handböcker eller
i muntliga katekisationen. Nog behöfde detta tydligt och
klart bestämmas; ty följden af denna oklarhet har blifvit, att
den ene t. ex. vill förlägga talet om synden till l:a art., en
annan vill låta hela katekesens innehåll ordnas inom ramen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
