Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af trons artiklar,* och de särskilda lärarne synas i sin
oklarhet tveka mellan dessa nya ljus och det gamla.
Ännu mindre fäster man tillbörligt afseende på
stycken: hvaraf de äro hufvudstycken och för hvilka de äro
och förblifva hufvudstycken icke blott i barndomen utan för
lifvet. Följden har blifvit, att den, som vill ha allt in under
trons artiklar, utan vidare låter detta namn försvinna. Men
visst är, att innan vi klart och bestämdt fått sikte på hvilka
dessa stycken verkligen äro, ej blott hvarom de handla,
hvarför de äro hufvudstycken o. s. v., så ha vi ej så särdeles stor
nytta af att veta deras antal eller att veta, hvarom de handla,
och vi skola aldrig rätt inse, att Luther just träffat det rätta,
när han delat katekesen i 5 afdelningar. Vi komma
korte-ligen ej till kärnan utan hafva stannat vid skalet.
Ett helt annat ljus sprides, om vi i början eller bättre
vid slutet af vår undervisning i katekes
sammanfattningsvis angifva dessa fem stycken exempelvis med dessa ord: »De
äro: Guds bud till oss; Guds trefaldiga nåd mot oss; vårt
umgänge med Gud; vårt dopförbund med Gud; och den
särskilda måltid, hvarigenoin lifvet i Gud kan näras.)
Hufvudstycken blifva de då därför, att man utan dem ej kan lefva
ett kristendomslif. För den, som ej vill lefva ett sådant,
blifva de visserligen icke några hufvudstycken; men för den,
som känner behof af ett sådant lif, blifva de det, han må
fbr öfrigt hafva hvilken sysselsättning som helst och vara
vid hvilken ålder som helst i denna världen. Och, inhämtar
han dem icke genom katekesen, som Luther tänkt sig det, då
han skrifver: »De tio buden, såsom en husfader skall enfaldigt
förehålla dem sitt husfolk» — och detta är otvifvelaktigast
det enklaste sättet —, så måste han inhämta dem genom
andra medel och på annat sätt, ifall han vill lefva ett lif i
Gud.
De blifva, så betraktade, ej stycken till minnets öfvande
genom ordagrann utanläsning, ej stycken till tankens öfvande
och skärpande genom utfrågning och innehållsbehandling, ja,
* Sedan detta nedskrefs, har ett nytt förslag till fördelning af
katekesens läroinnehåll framkommit. »Den skall först meddela knnskap om Gud och
människan, därefter om frälsningen, dess förverkligande och kyrkans
fulländning.» Kyrklig Tidskr. s. 402.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
