Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen kom därför icke att med samma eftertryck verka för
bibliska historiens införande i folkundervisningen. Att
reformationens män dock icke saknade blick för denna lärogrens
betydelse är tydligt af deras månhet om att bibelns innehåll
måtte blifva bekant älven för gemene man. Och i den
braun-schweigska skolordningen af 1528 talas om att vid flickors
undervisning borde några heliga och för dem afpassade
berättelser ur bibeln behandlas. Om också allt framgent läsning
af bibliska berättelser förekommo vid barnundervisningen,
så var det dock först efter A. H. Franckes framträdande, som
läsning af bibelordet i folkskolan blef mera allmän och bibliska
historien började vinna mera insteg vid barnundervisningen
i reformationens hemland. Genom konung Fredrik II:s by
skolreglemente för Preussen af år 1763 ålades skolmästaren att
föredraga för barnen berättelser ur både gamla och nya
testamentet och att äfven utfråga dem. I von Rochows bekanta
folkskolor från 1770-talet ingick bibliska historien ock såsom
läroämne.1
Vid den tiden hade denna gren af
kristendomsundervis-ning också i vårt fädernesland börjat blifva mera beaktad.
Till en början användes bibliska historien blott såsom läsebok
och tjänade såsom surrogat för den heliga skrift i skolor, som
saknade tillgång till denna då ännu ingalunda allmänt spridda
bok. Vid bönestunderna i skolan lästes då någon berättelse.
I de flesta skolor saknades dock äfven bibliska historien, och
man var i detta fall hänvisad till evangelieboken. Men
ehuru-väl den förra endast sällsynt anträffades i folkskolorna, och
bristen på nödigt antal exemplar af den lade hinder i vägen
för en allmän läxläsning, så vittnar dock bokens förekomst
i en och annan skola, att denna lär ogren funnit några
gynnare. Änskönt katekesens herravälde vid barnundervisningen
naturligtvis ännu lämnades obestridt, funnos dock de, som
beaktat värdet af en empirisk behandling af frälsningens
fakta. Måhända medverkade därtill den konkretare syn på
tingen i allmänhet, som under frihetstidens fortgång alltmer
förspordes. Den fläkt af rationalism, som omkring tiden för
det fbrra selkelskiftet framträngde till vår svenska kyrka
1 Efter Schmidt, K., Geschichte der Pedagogik, d. II och III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
