Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och till vissa folkupplysningens vänner, gynnade ock i någon
mån hellre läsningen af historien om kristendomens
grundläggning än den mera abstrakta utvecklingen af frälsningens
innehåll i formulerade lärosatser. — Faktiskt är, att bibliska
historien begynner omtalas som ett ämne i vissa folkskolor.
Från tyskan öfversattes redan under frihetstidens första
årtionde Hlibners lärobok däri, och under seklets fortgång och i
början af innevarande århundrade utgåfvos öfversättningar
af äfven andra bibliska historier, liksom ock svenska
författare i ämnet begynte framträda. Deras antal ökades under
tiden för växelundervisningens framträngande till landets
skolor. Ämnet främjades af folkundervisningens vänner, och,
när Sverige 1842 bekom en folkskolestadga, upptogs bibliska
historien bland de ämnen, i hvilka undervisning skulle
meddelas i rikets folkskolor.
Men med lagen härom var dock ingalunda bibliska
historiens plats i folkskolan betryggad. Länge nog förblefvo lagens
föreskrifter därom nära nog en död bokstaf. Skälen därtill
voro mångfaldiga. En del präster fäste ingen vikt vid att
barnen ägde någon insikt i ämnet, när de mottogo dem till
konfirmationsberedelse, och folkskollärarne menade sig i denna
omständighet finna ett stöd för sin benägenhet att åsidosätta
detta lärofack. De voro nämligen i allmänhet icke hågade
att taga befattning med detta ämne, som betecknade ett
läro-område, hvilket de voro vana att förbise. De seminarier, som
skulle dana lärare för folkskolorna, voro illa rustade för att
skänka sina elever nödiga insikter, pedagogisk mogenhet och
utbildning. De ägde blott en lärare och saknade egna
öfnings-skolor. Hos lärare, som utgingo från slika läroanstalter,
kunde man icke vänta att finna en oförvillad blick på det
ifrågavarande ämnets värde för folkskolans barn. Den
allmänna kulturståndpunkten bland folkskolans lärare skattades
icke högt af samtiden. En folkskoletidning vid namn
»Tria-den» yttrade sig därom sålunda:––––––»I följd af dessa be-
klagansvärda löneinkomster och aflöningssätt kan man icke
heller hafva betydliga anspråk på folkskollärames bildning
och kunskaper. De flesta äro bonddrängar, hvilka utan
ringaste underbyggnad och på sin höjd med godt minne och en
viss förmåga af bokläsning ligga ett års tid eller något vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
