Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och seminarium. Före 1875 fanns ännu ett seminarium i
Grimma, men detta är nu förflyttadt till Rochlitz.
Gymnasiet är en af de tre af kurfursten Moritz
inrättade s. k. Ftirstenschulen. De två andra äro i Meissen och
Pforta i provinsen Sachsen. Ftirstenschule i Grimma är den
mest storartade läroverksbyggnad, jag sett.
Det nuvarande seminariet, som är uppfördt 1874, ligger
vid sidan af staden och utgöres af en större
trevåningsbygg-nad. Direktor och en Hilfslehrer bo inom seminariet. Här
är internat med plats för 158 elever. Då elevernas antal är
omkring 180, bo några utom läroanstalten. Seminariet är
6-klassigt. Elev, som under 6 år ej hinner genomgå
seminariet, kan få tiden förlängd med ytterligare ett år, men längre
vistelse vid seminariet kan endast beviljas af kul
tusministeriet.
Latin, som börjas redan i lägsta klassen, är här såsom
vid andra sachsiska seminarier ett obligatoriskt ämne; franska
och stenografi äro frivilliga.
Med afseende på religionsundervisningen läsas i de 4 lägre
klasserna de vanliga ämnena (bibliska historia och
bibelkunskap, katekes, kyrkohistoria). I de två högsta (2:a och l:a)
läses tros- och sedelära efter särskild lärobok: Holzweissig,
»ev. Glaubens- und Sittenlehre», samt förra delen af
augsbur-giska bekännelsen. I l:a klassen genomgås dessutom katekesen
med särskild hänsyn till folkskolans behof. I troslära åhörde
jag några lektioner i l:a och 2:a kl., där direktor (Schulrat
Preil) undervisade. Här behandlades bland annat Guds väsen
och egenskaper. Undervisningen var grundlig och till en del
något spekulativ. Då eleverna läst latin, kunde utan någon
svårighet den inom dogmatiken vanliga terminologien användas.
Här talades först om att Gud är absolut personlighet och
därför en. I sammanhang härmed omnämndes falska
uppfattningar af Guds väsen. Vidare utvecklades egenskapernas
förhållande till det gudomliga väsendet, deras betydelse för vår
kunskap om Gud och den sedliga betydelse, de hafva för oss.
Källorna för vår kunskap om Guds egenskaper äro skriften,
naturen och samvetet.
Sedan det något talats om immanenta och relativa
egenskaper, lades vid indelningen af dem Joh. 4: 24: Gud är en ande etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
