Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grund». Detta kan väl ändå aldrig hänga rätt ihop? Skola
icke Luthers katekeser vara värda ett bättre öde än att
begagnas som hjälpkällor åt läroboksförfattare? Därtill är
åtminstone icke den lilla och kanske ej heller den stora
någonsin ämnad.
Jo, svarar F. A. J. i slutet af sin artikel, »innehållet i
Luthers katekeser måste vara normgifvande». Men hvarför
i all världen flera normer för en stackars läroboksförfattare
i kristendom? Här han ej nog normer i bibeln och hela den
äfriga konkordieboken? Finns det verkligen någon punkt i
den lutherska läran, som särskildt behöfver normeras af
Luthers katekeser? Aldrig har jag ännu hört en teolog
åberopa sig på Luthers katekeser såsom ensamt
normgifvande för någon läropunkt. Hafva de således ingen annan
betydelse, tror jag för visso, att vi kunna få en luthersk
lärobok i religion dem förutan. — Och därhän går det
kanske för den felaktiga uppställningens och frågeformens
skull.
2. På tal om system och ordning yttrar F. A. J.: »Om
jag uppställer en rad af stolar, så kan man ej tala om
system, men väl om ordning, en yttre sådan. En sådan
ordning finns det ock mellan de fem hufvudstycken a i kateke-
sen, ett -står först o. s. v. Men den inre enheten saknas.
Kanske J. G—n är nöjd med den blott yttre ordningen?»
Detta låter ju slående. Men — må det nu vara rent ut
sagdt —, så modern är jag verkligen, att jag är i viss
mening nöjd med den yttre ordningen, äfven i detta läroämne.
Och därhän har jag kommit dels på teoretisk, dels på
praktisk väg.
Jag har nämligen gifvit akt uppå, att man numera t.
ex. vid innanläsning inlär det ena ljudet först, det andra
sedan o. s. v., tills man fått så många ljud, att de
tillsammans kunna bilda ett ord; i räknekonsten, som anses såsom
ett ytterst rationellt läroämne, sätter man 5 streck, 5 kulor,
5 stolar bredvid hvarandra för att lära barn uppfatta
siffran 5; i natural historia betraktar man t. ex. 5 djur- eller
växttyper efter hvarandra utan att tills vidare bekymra sig
om systemet; i fysik utgår man från försök i progressiv
ordning för att komma till den allmänna lagen o. s. v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
