Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frågan är allvarlig, ja, vi vilja säga, att det är en den
allra viktigaste fråga för våra seminarier.
Man kan måhända tycka, att vi se saken alltför mörkt,
och att verkligheten ej är sådan, men vi ha utgått från
bestämda erfarenheter och kännbara behof. Det är för öfrigt
ej alls ovanligt, att man från församlingarna får höra, att
nykomna skollärare lefva oregerligt.
Ett förbud i berörda hänseende skulle, det tro vi visst,
ej kännas såsom något tryckande band för eleverna, utan de
skulle snart inse det gagneJiga däri. Grenom en lycklig
okunnighet hafva eleverna ända till senare tider lefvat i den
föreställningen, att det ej är tillåtet att besöka s. k.
allmänna ställen. Nu, då »upplysningen» blifvit större, ha de
åtminstone på några ställen fått veta, att det ej är
förbjudet.
Skulle en elev någon gång i föräldrars eller släktingars
sällskap vilja besöka en källarlokal, kunde vid hvarje
sär-skildt fall rektor eller, i händelse af förfall för honom,
klassföreståndare gifva sin tillåtelse därtill.
Af det ofvan sagda är tydligt, att vi obetingadt besvara
den framställda frågan med ja, och vi äro öfvertygade om
att något bör göras i berörda hänseende och det snart.
Seminarielärare.
Ehuru vi icke i allt dela den ärade författarens ofvan
angifna ståndpunkt, hafva vi dock beredt plats för detta
hans uttalande, i förhoppning att äfven andra
seminarielärare ville meddela sina erfarenheter och åsikter i denna
disciplinfråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
