Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klass af menniskor genom talmetoden bringas så långt, att de
lära förstå och använda vårt språk i enkel form samt kunna tala
till sin närmaste omgifning och förstå dess tal, hvilket vi tro
kunna ske, då må man väl, med minne af de svårigheter som
möta vid denna metods användning, medgifva, att detta är ett
mycket godt och stort resultat, äfven om det på samma gång
kan vara svårt att undertrycka en suck deröfver, att det icke
kan gå lika lyckligt med alla. — Af den återstående hälften
af de döfstumma torde största delen kunna läras att förstå och
använda vårt språk i skriftlig, enkel form — i dagliga umgänget
träder handalfabetet i stället för den vanliga skriften —,
hvar-jämte åtskilliga af dessa torde med nytta kunna läras att
muntligen uttrycka ett och annat, äfven om detta blefve mycket
ofullkomligt. Men detta — eller att låta talet blifva ett ämne,
i hvilket de få någon öfning efter omständigheterna — vill
dock säga något helt annat än att medelst talet meddela dem
hela sin undervisning; detta senare kan omöjligen ske med
dessa döfstumma utan största men för det allra vigtigaste, för
deras andliga utveckling. — Men icke alla döfstumma kunna
bringas till insigt i vårt språk ens i skriftlig form. De finnas
nämligen, som till förståndet äro så ringa utrustade, att de
omöjligen kunna lära sig att tänka i vårt språks abstrakta form,
utan endast förmå tänka i bilder. Det lilla, som kan bibringas
dessa särskildt beklagansvärda döfstpmma — hvilkas antal vi
från några håll sett beräknas till omkring Vio^el af samtliga
döfstumma — måste derför meddelas dem i åtbördens
konkreta form.
Häraf följer således, att vi anse trenne olika metoder böra
användas vid de döfstummas undervisning, för så vidt denna
skall anordnas så, att hvarje döfstum af den samma skall kunna
hafva rätt gagn för lifvet, nämligen ta/metoden, sÅrt/metoden
sig uteslutande åt dettas handledning, då är det tydligt, att helt andra
resultat af undervisningen kunde vinnas, än då samme lärare skall fördela sin
kraft på 10—12; döfstummeundervisningen fordrar nämligen i ojämförligt högre
grad än annan undervisning en individualiserande behandling. Antalet af dem.
som under dylika förhållanden skulle kunna med framgång undervisas medelst
talmetoden, kunde då helt visst också blifva ett helt annat, än det här uppgifna.
Men hvartill skulle det väl tjena att beräkna efter förutsättningar, som dock
aldrig kunna komma att i någon nämnvärd mån stå till buds?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
