Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen till 9:de och 10:de buden (§ 54), att Gud förbjuder
arf-synden; likaså i böljan af 10 budet (§ 56), att köttet är iden
genom arfsynden förderfvade menniskonaturen». Först i slutet
af § 58 kommer i öfverensstämmelse med läroframställningen i
katekesutvecklingen förklaring af begreppet arfsynd. Likaså
begagnas termerna rättfärdiggörelse och helgelse redan vid
läro-stycket om lagens nytta, det sista af l:sta hufvudstycket, ehuru,
’såsom bekant är, dessa termers betydelse utredes först under
behandlingen af 3:dje artikeln, dit ifrågavarande lärostycken
höra. Begagnandet i förväg af dylika termer kunde mycket väl
utan olägenhet hafva undvikits på dessa och andra ställen, der
sådant förekommer. Understundom synes oss ock förf. utan
be-hof anticipera på lärostycken, som tillhöra ett senare stadium,
såsom då han vid behandlingen af sista stycket på l:sta budet
(Kat. 20; Hjelpredan § 19) gifver sig in på frågan, om menniskan
kan motsvara den fordran, som detta bud ställer på henne,
hvilken läropunkt först längre fram i läroboken närmare utredes
(Kat. 83; Hjelpredan § 62).
I afseende på arbetets utförlighet i sak torde i allmänhet
kunna gälla, hvad som rörande det samma yttrats i den förut
citerade recensionen i Tidning för folkskolan, nämligen att förf.
»funnit den svåra gränsen emellan för mycket och för litet.»
Dock vill det synas oss, som om förf, på ett och annat ställe
icke varit nog fullständig i sin behandling, såsom vid frågan af
det finare afguderiet (§ 14), der han alls icke berör den form
af denna synd, som plägar kallas ejelfförgudning. I sammanhang
härmed skulle vi vilja säga, att det första hufvudstycket är den
minst lyckade afdelningen i arbetet.
En anmärkning vilja vi äfven framställa emot det sätt,
hvarpå ganska ofta de i katekesutvecklingen förekommande
språken behandlas. Dessa förbindas nämligen endast på ett
mekaniskt sätt, genom uttryck, sådana som »såsom apostelen Paulus
skrifver» eller »såsom vi lära af Petri ord», med de lärosatser,
som de belysa, och detta utan att någon utveckling skett
hvar-ken af ifrågavarande samband eller af språkens innehåll. I
sammanhang härmed står äfven den omständigheten, att bokens
omfång onödigt ökats genom ett fullständigt aftryckande af
katekesutvecklingens stycken jämte dit hörande språk, då i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
