Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anstalter blefvo i England så omtyckta, att redan år 1824
fun-nos der öfver 500 sådana.
Genom Orven, eller rättare genom väfvaren James Buchanor,
åt hvilken Orven uppdrog ledningen af asylen för arbetarnes
barn, inträdde de ifrågavarande anstalterna i ett nytt
utvecklingsskede. Förut hade de hufvudsakligen varit
tillflyktsorter för barn, som saknade tillsyn och vård, under det
föräldrarne voro upptagna med arbete. Undervisning i bokliga
ämnen och handarbete förekommo väl; men företrädesvis såsom
sysselsättning; de voro ej metodiskt anordnade och blefvo ej
heller metodiskt behandlade. Genom Buchanor blefvo asylerna
upphöjda till skolor i egentlig mening. I dessa skulle barnens
förmögenheter och anlag utvecklas genom metodisk behandling.
Sådan var den anstalt, som i Tyskland grundades i början af
1800-talet af furstinnan af Lippe-Detmold. Dylika anstalter
utbredde sig under tidens lopp öfver hela Tyskland. I dessa
vårdades under dagarne barn från fjerde till sjunde
lefnads-året, samt erhöllo derjämte någon metodiskt anordnad
undervisning. De fingo nämligen inprägla i minnet åtskilliga böner,
bibelspråk, psalmverser och sedespråk samt sånger m. m.
Äfven i Frankrike anordnade man anstalter för. vård af
fattiga barn, hvilkaB föräldrar voro hindrade af arbete att egna
dem tillbörlig omvårdnad. Der benämdes dylika anstalter för
»barnkrubbor». Man mottog i dem barn, som ännu ej fylt två
år. Sådana barnkrubbor grundades ock i åtskilliga städer i
vårt land. Till en början stodo de på gränsen mellan
vårdanstalter och skolor. På senare tider synas de i allmänhet
hafva fått en öfvervägande karaktär af vårdanstalter.
Men då dessa vårdanstalter ej sysselsatte barnen på ett
naturenligt sätt, och då de sålunda ej kunde bidraga till
själskrafternas normala utveckling, grundade den ryktbare Fröbel
de så kallade barnträdgårdarne. Målet med dessa var att icke
allenast vårda barn, som ännu ej voro i skolåldern, utan gifva
dem en verksamhet, som svarade mot deras väsen; stärka deras
kroppskrafter; öfva deras sinnen; sysselsätta deras uppvaknande
ande; göra dem bekanta med naturen och menniskoverlden på
ett för deras utvecklingsstadium lämpligt sätt samt förädlande
inverka på deras hjerta och sinne. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
