Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om fortsättningsskolor.
I en föregående uppsats i denna tidskrift sökte vi uppvisa
vigten af, att vårt lands offentliga undervisningsväsen
kompletterades med ett nytt slag af skolor, som skulle hafva till uppgift
att mottaga sådana barn, som genomgått folkskolan och önskade
en högre medborgerlig bildning. Dessa skolor, ,
borde enligt vår mening stå i organisk förbindelse med folkskolan,
vara dennas naturliga fortsättning och afslutning. I dem borde
lärjungarne beredas för de högre borgerliga yrkena, utan att dessa
skolor dock finge antaga karakteren af fack-skolor.
Men endast ett relativt ringare antal af folkskolans lärjungar
är i den ekonomiska ställning, att de, efter genomgången
folk-skolekurs, kunna uteslutande använda ett eller flera år på sin
andliga utbildning. Det stora flertalet tvingas af
omständigheternas makt att fortast möjligt lemna skolan för att genom eget
arbete förvärfva eller åtminstone bidraga till sitt uppehälle. —
Hurudan är nu dessa barns andliga mognad? Kan och bör deras
bildning anses afslutad ? Hafva de en tillräckligt stor fond af
kunskaper, en nog fast karakter, ett nog utbildadt omdöme för
att utan vidare ledning utgå i det praktiska lifvet, att uppfylla
sina skyldigheter såsom yrkesmän och medborgare, såsom
ledamöter af samhället, staten och kyrkan ? Vi tro det icke. De,
som ega någorlunda god begåfning och flitigt begagnat sig af
undervisningen, böral visserligen vid 12:te ä 13:de året, då de
lemna skolan, hafva förvärfvat rätt goda kunskaper; men till denna
lider har det andliga arbetet väsentligen varit receptivt,
åskådnings- och föreställningsförmågan hafva hufvudsakligen tagits i
mspråk, kunskapen är mest en minnets sak; för en sjelfständig,
eflekterande verksamhet äro barnen ännu ej mogna; de kunna
Tidskrift för folkundervisningen, urg. 1883. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
