- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 2 (1883) /
149

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mun en af de många vackra fraser, i hvilka man vill inlägga
så stor betydelse, men som betyda just ingenting. Ser man
förhållandena, sådana de äro i verkligheten, skall man finna, att
mången lärare, som talar vackert om, huru stilla det bör vara
vid undervisningen i kristendomskunskap, rätt väl fördrager,
huru barnen hviska för hvarandra; huru de — såsom man på
skolspråket säger — stimma; eller huru en stor del af dem sitta
ouppmärksamma och halfsofvande. Detta är ej störande; men
om barnen i en klass flitigt och tyst sysselsätta sig med att
skrifva — det stör. »Då jag undervisar i kristendomskunskap —
tål jag ej höra en flugas surrande» — sade en gång en lärare;
men han stördes ej deraf, att .den ena vagnen efter den andra
rullade förbi skolan på den hårda landsväg, som gick nära invid
henne. — Undervisas alla klasserna gemensamt i katekes, skall
man iakttaga, att, om läraren bemödar sig om att meddela
verklig kunskap och inrättar sin undervisning efter barnens förmåga
att fatta och de insigter, som de förut ega, antingen de barn,
som senast upptagits ur småskolan, sitta tanklösa och
halfsofvande, emedan de ej kunna följa med undervisningen; eller ock
att de äldre barnen sitta intresselösa, enär undervisningen ej
erbjuder något nytt. — I intet ämne är det enligt vårt förmenande
så svårt att undervisa alla skolans klasser gemensamt som i
katekes. Låter man hufvudsyftet för undervisningen i katekes vara
icke att meddela verklig kunskap, utan att uppbygga barnen;
låter man sålunda katekisationen blifva ett slags andligt föredrag,
är det lättare för läraren att draga alla barnen med sig. — Vi
hafva försökt att ordna undervisningen i katekes både utan och
med tysta öfningar; men hafva tyckt oss finna, att undervisningen
kan ställas mera rationelt i senare fallet och att barnen också
hafva haft mycket större gagn deraf. Om denna
erfarenhet äro vi ej ensamma. En inspektör säger: »Vid all
kristen-domsundervisning söka de flesta lärare sammanhålla barnen i ett
lexlag. Några hafva dock med framgång sökt tillämpa
normalplanens anordning i katekesen, med några jämkningar, som
ansetts behöfliga.» Och en annan yttrar följande synnerligen
be-hjertansvärda ord: »Af pietetsskäl hafva några lärare framstält
anmärkningar mot de *i normalplanen föreslagna tysta öfningarna
vid katekesundervisningen. Svårigheterna att just i detta
läroämne undervisa alla klasserna gemensamt äro emellertid så stora,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:44:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/2/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free