Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om folkskoleväsendet på landet af den 16:de Maj 1860. Denna
lag är i alla väsentliga stycken allt framgent grundvalen för vår
folkskola. Ty de i de förflutna åren utkomnsf tilläggslagarne
af 22/5 69, 12/6 69, 31/5 73 och 19/6 78 ha ingenting förändrat
i hufvudlagens kardinalpunkter, utan åsyfta endast utvidgningar.
Härtill kommer sedan reglementet af den 31 Juli 1869 om rikets
seminarier samt en följd af cirkulär och
departementsskrif-velser, som från administrationens sida närmare bestämma lagens
påbud eller tjenar till ledning vid tolkningen af dem.
Man kan visserligen säga, att denna lag har bragt vår
folkskola ett stort steg framåt, fastän den just på grund af de stora
kraf, den ställer på folkets förmåga att bära utgifter och på dess
fosterländska sinnelag, i många landsdelar ännu på långt när
icke har blifvit fullt genomförd.
Då jag nu skall försöka att framställa hufvudprinciperna i
den gällande lagen och de frukter, som den burit, får jag
anmärka, att jag för att undvika afvikelser punktvis ställer dessa
tvä sidor tillsammans.
Inledningsvis vill jag påpeka, att lagen i sin första paragraf,
liksom den för städerna, uttryckligt sätter såsom folkskolans mål
»att understödja hemmets uppfostran; att bibringa ungdomen en
sund kristlig upplysning och förskaffa den de kunskaper och
färdigheter, som hvarje m,edlem af samhället hör eg a».
Härmed har det med hänsyn till vårt fäderneslands
egendomliga förhållanden gifvits folkskolan en naturlig begränsning
med afseende på dess medel och dess uppgifter, likasom det
härigenom klart och bestämdt har uttalats, hvilken ande som
skall vara den drifvande grundkraften deri.
1. Folkskolans yttre anordning.
Folkskolan delas i två afdelningar: »den lägr:e folkskolan»
eller »kretsskolan» och >den högre folkskolan».
Kretsskolan. Hvarje skolkommun, som vanligtvis
sammanfaller med ett härad eller pastorat, delas i skolkretsar. Barnen i
dessa kretsar besöka skolan samtidigt eller i afdelningar. Såvida
bostäderna ligga så nära tillsammans, att minst 30 skolpligtiga
barn hvarje dag kunna besöka skolan, skall denna hållas i en
särskildt uppförd eller hyrd lokal som fast skola. Då kretsens bostäder
ligga mera skilda från hvarandra, eller der förhållandena hindra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
