Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess lärare, när han kom vandrande till gårdarne, helst som han
i mycket icke stod på någon högre mivå än de, bland hvilka
han skulle verka. För så vidt lagen kan sägas öfverhufvud
genomförd, så var och blef den flyttande skolan alldeles ensam
herskande till och med i de trakter, som troligtvis redan då
hade förmåga, men saknade vilja att bereda skolan en bättre
ställning. Detta må på grund af de bristande upplysningarna
om denna tid vara tillräckligt för denna korta öfversigt. Det
skall endast tilläggas, att man dock så tidigt som våren 1845
hade ögat öppet för folkskolans vidare utveckling. Detta år,
liksom år 1856, bereddes nemligen tillfälle för de särskilde
kommunerna att upprätta högre folkskolor, hvilket dock blef af en
mycket liten betydelse.
Likaledes skall här inlédningsvis nämnas, att »köp»städernas
folkskolor under denna tidrymd ordnades i enlighet med 1848
års lag. Då denna ännu gäller, men stadsskolornas stora
utveckling infaller under den senare perioden, vill jag först då
omtala dem.
IT. Folkskolans utveckling från 1860 till närvarande tid.
På 1850-talet begynte en allmän opinion fordra, att
folkskolan skulle byggas på en annan och bättre grundval än den
gällande lagen; att hon skulle erhålla mera tillfredsställande
ekonomiska vilkor samt att hon skulle ordnas för ett vidsträcktare
mål. Tiden fordrade en helt annan allmän bildning med
afseende på kunskaper och framför allt färdigheter för
medborgerligt deltagande i samfundslifvet. Plvad som troligtvis framför
allt annat bidrog att väcka begäret efter en sådan bildning, var
den vigtiga, ja genomgripande reformen i vår inre
samhällsordning, som åstadkoms genom lagarne af 1837 om »formandskaber»
i städerna och på landet samt om »amtsformandskaber»
(lande-thing). Härigenom kallades den stora massan af borgare till ett
aktivt deltagande i alla borgerliga angelägenheter; men detta
förutsatte hos en hvar sådana egenskaper, hvilka så godt som
alla saknades hos de fleste.
Efter nödvändiga förarbeten år 1856—59 framlades en
kunglig proposition till stortinget år 1860. Denna grundade sig på
ett kommissions-betänkande, som blifvit ingifvet till regeringen.
Med anledning af den kongl. propositionen antog stortinget lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
