Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall godkännas af vederbörande. Lagens afsigt med detta
slags skolor är emellertid långt ifrån verkliggjord. Ar 1878
funnos endast 25 med tillsammans 167 elever. Detta antal står
icke i något rimligt förhållande till utgifterna. Orsaken dertill,
att så få söka inträde i dessa skolor samt dertill, att de
öfver-hufvud hafva en så tillbakadragen ställning, ligger säkerligen
icke i bristande håg för en mera omfattande bildning. Men
den kan förnämligast sökas deri, att så få föräldrar hafva råd att
låta sina barn deltaga i denna undervisning, som gifver så litet
valuta för utgifterna (kost och logis på annan ort). Om det
funnes en skola för ungefär hvart pastorat, skulle saken ställa
sig något annorlunda, men ömsesidig afundsjuka mellan
häraderna gör, att det beviljas för litet af amtet. Kretsskolan, som
är den grund, hvarpå den högre folkskolan skall byggas, är
också alldeles för ofullkomlig. Alltför bristfällig är ock dess
egna ordning och utstyrsel, i synnerhet med hänsyn till
klassindelning och lärarekrafter. Deraf blifver följden, att den får
att göra med barn, som befinna sig på en föga utvecklad
ståndpunkt ocb som sakna den rätta ifvern att tillgodogöra sig dess
undervisning. Deraf de ringa frukterna.
Fortsättning sskolor; afton-, amts- och folkhögskolor. Att det
hos landtfolket herskar en genomgående längtan efter högre
upplysning, och att den öppnade tillgången till sådan med
begärlighet gripes, det har på ett särdeles glädjande sätt visat sig
med hänsyn till den senare tidens skolor för den vuxna, från
folkskolan utskrifna ungdomen, när denna befinner sig på det
utvecklingsstadium, då en medveten törst efter kunskap med
kraft begynner att göra sig gällande.
Den rörelse, som gaf anledning till dessa skolor,
fortplantades från början ifrån Danmark. De i medlet af 60-talet
grundade anstalterna voro således folkhögskolor, som i det stora och
lilla voro genomträngda af samma åskådning om lifvet och
bildningen som de bekanta grundtvigska. Framför allt vigtigt
var, att der rådde en folklig och kristlig ande vid en
undervisning, som hade sin tyngdpunkt i kyrkans, den allmänna och
fosterlandets historia samt i dess litteratur. De förestodos af
många delvis rikt begåfvade, dugtiga och varmt
fosterlandsälskande män och hade under några år att glädja sig åt talrika
lärjungar både från nära och fjärran. Det kan här vara nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
