Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att endast nämna, att folkhögskolans omplantering på norsk
jord gaf uppslag till en lång och häftig strid, som ännu icke
är utkämpad. I synnerhet blef »Oplandet» med Hamar som
medelpunkt fäste för en liflig andelig rörelse. Om det än
kanske kan sägas, att folkhögskolan i sin första skepnad delvis
saknade de särskilda förutsättningarna för sitt berättigande, ett
förhållande, som icke egde rum i Danmark, så kan det å andra
sidan billigtvis icke nekas, att den har haft den förtjensten att
först hafva väckt folket till ett rikare andeligt lif. Särskildt
har »högskoletanken» framkallat en liflig diskussion inom den
pedagogiska verlden och dervid väckt allehanda spörsmål till
lif, hvarigenom den har fått ett tillbakaverkande inflytande på
folkskolan, hvars undervisning då för tiden befann sig i ett
\usst stillastående. Vid sidan af den grundtvigska och
troligtvis framkallad af denna reste sig en annan art af
folkhögskolor, som i högre grad lade vigten på ett verkligt
meddelande och tillegnande af kunskap. Äfven dessa skolor leddes
af rikt begåfvade och dugtiga män, hvilkas företag
understöddes med penningbidrag af en privat komité af framstående män
i Kristiania. Således fortlefde denna verksamhet omkring ett
decennium, nästan helt och hållet upprätthållen genom enskild
företagsamhet, och utan förbindelse med det offentliga
upplys-ningsverket. Emellertid blef ropet på fortsatt undervisning
städse allt högre, tills regeringen sjelf fann tiden vara inne
till att organisera en fullständig fortsättningsskola för hela
landet. Den af regeringen 1875 upprättade skolan delades i två
slag: aftonskolor och amtskolor, hvilka begge kunna betraktas
som fortsättningsskolor. Dessa motsvara visserligen icke den
svenska med detta namn, men kunna deremot jemföras med
fortsättningsskolorna i Danmark, flera tyska land och Schweiz.
Orsaken dertill, att dessa skolor icke blefvo genom
lagstifnin-gen anordnade som en särskild byggnad på folkskolan, är, att
man här befinner sig på ett jemförelsevis nytt fält, der det
ännu långt fram i tiden gäller att gå försöksvis tillväga.
Dertill kommer, att de äro begge fullkomligt fria och icke såsom
i de förut nämnda länderna i lagen befalda inom en viss gräns.
Orsaken dertill, att fortsättningskolan är delad i två af
hvarandra oafhängiga slag, är den, att efter våra förhållanden är den
ungdom, hvars begär efter vetande här skall tillfredsställas, af två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
