Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den svenska lagen äro föreskrifna. Jag förbigår dem derför
med Endast den anmärkningen, att det råder en stor åtskilnad
med afseende å bruket af det strängare medel, som lagen
till-låter mot försumlighet. På somliga ställen brukas den städse
och med påtagligen goda. följder; på andra deremot
förekommer det ej, emedan man anser det såsom allt för vanskligt.
Förhållandet är det, att böter äro ett tveeggadt svärd, hvars
användande måste göras beroende af befolkningens olika
åskådnings- och tänkesätt. Erkännandet af skolpligtens betydelse
har städse blifvit klarare, allt eftersom upplysningen har
tilltagit. Antalet skolpligtiga barn, som alldeles uteblifva från
skolan, har sedan 1861 alltjemt aftagit från 3,3% till l,t % år
1879. Deremot har antalet barn, som undervisas utanför
kretsskolan stigit med 0,9 % till 1878, ett förhållande, som betecknar
ett framåtskridande, emedan nu flera landtbarn åtnjuta högre
undervisning än tillför ene. Skolförsummelsen är deremot en
kräftskada på vår folkskola så väl som annorstädes. Alla de
hinder, som en ofullkomlig organisation till följd af
förhållandenas nödvändighet lägger för skolans framgång, kan man anse
såsom mycket obetydliga i jemförelse med det onda, som
ligger i den ojemna skolgången, och som ingen lag fullkomligt
kan häfva. Intet förmår såsom detta att bryta lärarens bästa
krafter, att nedslå hans mod och att släcka hans ifver och
kärlek till sitt kall. Först i sista tiden har man fått tillförlitliga
uppgifter öfver det verkliga förhållandet i detta afseende. De
visa, att ställningen är mycket sorglig. Men det är dock ett
glädjande faktum, att framgång också här är märkbar, äfven
om den icke är så stor. Är 1875 utgjorde i medeltal af 58
»lagbefalda» skoldagar för hvart barn försummelserna 17,2 %
eller 10 dagar för hvart barn (från 1864 hafva således
skolför-summelser minskats med 4 dagar). Under de sista åren är
förbättringen icke ringa.
Det är ofta stor skilnad i försummelseprocenten mellan
bygder, som ligga intill hvarandra, der förhållandena för öfrigt
äro hvarandra lika, och det är visst icke alltid de trakter,
hvilkas naturs förhållanden tyckas vara mest hinderliga för
jemn skolgång, hvilka i detta hänseende stå lägst. Detta
bevisar, att skulden till försumligheten förnämligast är att
till-skrifva föräldrarnes slapphet och likgiltighet, under det säker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
