Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta har dock önskan om utvidgning af seminariekursen till
treårig alltjemt blifvit större äfven inom lärareståndet sjelft.
Då styrelsen delade denna åsigt, tillsattes 1879 en kommission,
som utarbetade ett utkast till nya läroplaner och reglementen,
beräknade för en treårig kurs, samt förslag till en bättre
anordning af den praktiska undervisningen och öfningsskolan. I
detta utkast upptogos fornnorska och tyska som alternativa
läroämnen för att gå till mötes den dubbla fordringen på
seminarierna, att lärarebildningen borde byggas på en mera nationel
grund och tillika lemna lärarne tillgång till större kulturfolks
allmänna och pedagogiska litteratur. Den på utkastet bygda
kongl. propositionen till stortinget 1880 blef dock icke bifallen,
och således står nu denna sak för närvarande »in suspenso».
Vid sidan af stiftsseminarierna skulle finnas b) mindre
anstalter eller lärareskolor, beräknade för de fattigare delarne af
landet. Antalet af dessa skolor var vexlande, vanligen omkring
20; de funnos förnämligast vest- och nordanfjälls samt i
Kristiansands stift. Kursen var ett och ett halft år; för inträdet
fordrades ej så stora förkunskaper, och målet var ej satt så
högt; men de undervisade för öfrigt i samma ämnen som
seminarierna. De förenades med en kretsskola, som tjenade som
öfningsskola; stundom också med en högre folkskola, som då
var förberedande skola. Allt efter som landet blef försedt med
ett större antal stiftsseminarister, hvilka nöjde sig med de
mindre goda lärareplatserna, blefvo de öfverflödiga, hvarför de
så småningom nedlades; den sista 1883.
Förutom dessa båda slags anstalter fans det ännu,
nem-ligen i äldre tider, en tredje anstalt för utbildning af lärare,
nemligen c) lärarelärling sinstitutionen. Denna bestod deruti,
att de, som ville bildas till lärare, skulle genomgå den lägre
afdelningen af en högre folkskola och en ettårig öfningskurs
i en skola, hvars lärare af stiftsdirektionen var bemyndigad
att antaga lärlingar till vägledning.
Ar 1872 beslutades, att de, som ville, skulle få undergå en
examen, som till innehåll och form vore lika seminariernas och
lärareskolornas, och som gaf samma rättigheter som dessa. För
att anställas som fast lärare vid kretsskolan är det nödvändigt
att hafva bestått en af dessa pröfningar. Hädanefter blifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
