Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litiska inrättningar m. m. Men ej nog härmed. En riktig
föreställning om den verldskropp, vi bebo; om det goda och sköna,
hon eger; om tallösheten af och olikheten mellan de lefvande
väsen, som der hafva sin varelse; om sammanhanget i det hela
och ändamålsenligheten i allt: lär oss att känna å ena sidan
vår obetydlighet; men å andra sidan Guds storhet, uppenbarad
i hans allmakt, allvishet och allgodhet.
Vid undervisningen i naturkunnighet erbjuda sig ofta
anledningar att fästa barnens uppmärksamhet på, huru god, huru
vis och huru mäktig Gud måste vara, som har af intet
fram-bragt och så vist ordnat verlden och inrättat allt till vårt bästa.
Skulle vi ej älska en sådan Gud och sätta vår lit och förtröstan
till honom? Då man undervisar i detta ämne, har man ock
ofta tillfälle att göra barnen uppmärksamma på sköna färger
och vackra former m. m. och att derigenom utbilda deras
skön-hetssinne. Klart är slutligen, att iakttagelseförmåga,
inbillnings-kraft och förstånd måste vid undervisningen i naturkunnighet i
ö o
hög grad öfvas och utbildas, om nämligen den rätt handhafves.
Visserligen kan man vid undervisningen i
kristendoms-kunskap och modersmål se barnens formella och sedliga
bildning till godo, och detta i ännu högre grad än vid
undervisningen i realämnena; men deraf följer icke, att man kan
undvara dessa ämnen, så vida nämligen folkskolans uppgift är att
meddela allmänbildning och hon skall kunna motsvara denna
uppgift. — Till allmän bildning hör nämligen icke endast
själskrafternas harmoniska utbildning, utan ock, såsom vi ofvan sökt
visa, insigter — åtminstone till en viss grad — i
hufvudområden a för menskligt vetande. Hvar och en, som vill göra
anspråk på att ega något mått af allmän bildning, måste känna
det hnfvndsakligaste och vigtigaste om Gud, menniskan och
naturen. I annat fall är hans bildning ensidig, och ur
ensidighetens mark uppväxa vantro och otro samt ofördragsamhet och
sjelfviskhet.
Slutligen vilja vi framställa ännu en grund för
realämnenas berättigande i folkskolan. Vid läs- och skriföfningar är det
synnerligt lämpligt att från dessa ämnen hemta så väl det, som
skall läsas, som ock det, som skall i skrift behandlas. Huru
roande, tilltalande och bildande äro ej berättelser om märkliga
Tidskrift för folkundervisningen, år g. 1885. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
