Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regelbinda sig. Vi underskatta visst icke vigten af ett fast
metodiskt förfaringssätt vid undervisningen i allmänhet. Men
en öfverdrift härvidlag medför lätt en fara för formalism och
pedanteri vid undervisningen, och derifrån och till ett
slentri-anmessigt förfaringssätt är vägen ej lång.» Med dessa ord är
det verkligen ganska svårt att komma till rätta, för så vidt de
skola gälla mig och min studie. Ty först och främst råder
han läraren att ej låta regelbinda sig; och derom är ju
ingenting att säga, för så vidt ordspråket: »Stora män skapa sjelfva
sin metod», är sant. Men sedan rädes han för, att detta kunde
så missförstås, som behöfdes då ingen undervisning i metodik
eller som vore författaren sjelf en vän af oreda och
okunnighet, derför tillägger han: »Vi underskatta visst icke vigten»
o. s. v. Derpå riktar han sina vapen mot en »öfverdrift»,
hvar-om han yttrar skarpa ord. Det vill verkligen af allt detta
synas, som skulle författaren af rädsla för regelbundenheten och
öfverdriften föga bekymra sig om, huruvida läraren eger några
teoretiska insigter i det metodiska vid
kristendomsundervis-ningen eller icke. Uti min studie har jag »till ledning och
upplysning» för dem, hvilka ej hafva insigter i dessa
förfaringssätt och till befästande af den goda saken »hos dem, som redan
äro dermed förtrogna», »undersökande» och utredande framstält
och kritiskt behandlat dessa tvenne undervisningsmetoder. Mitt
intresse har sålunda varit i första hand teoretiskt och först i
andra hand praktiskt. I detta mitt arbete har den ärade
författaren ej uppvisat någon öfverdrift, utan gifvit mig det
vitsord, att jag framdragit det karakteristiska, och dermed har jag ju
utan »öfverdrift lemnat läraren undervisning om tvenne i vår
tid förekommande undervisningssätt, hvilket jag, utan att
dermed vilja »regelbinda» någon, trodde skulle vara mera till gagn
än till skada för tidningens läsare.
Jag lefver också ännu i den öfvertygelsen, att hvarken
»formalism» eller »pedanteri» behöfver, praktiskt sedt, härigenom
alstras. Tvärtom är jag på det lifligaste öfvertygad om, att
en rik omvexling, en ganska stor mångfald af till utseendet
olika förfaringssätt kan rymmas inom dessa tvenne
hufvud-metoder. Ja, så olika kan förfaringssättet blifva, att barnen
eller lärjungarne visst icke »ana på förhand hvad som dernäst
skall komma» eller» äro färdiga med svaret, innan frågan ännu är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
