Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för hvarje särskild bekännelse. Att katolikerna kunde fordra
någonting sådant, det må icke förvåna någon. Ty det dittills
varande tillståndet, då de måste sända sina barn i skolor med
reformert kristendomsundervisning, var naturligtvis ännu värre.
Men deremot kan man icke annat än förundra sig deröfver, att
de reformerta ville afstå från den fulla religionsundervisningen
i sina skolor. Men det hade sina djupa grunder.
Först bland dessa må märkas, att sinnena vid denna tid
voro upptagna af helt andra ting än kyrkans och kristendomens
väl. Det var statsintresset och särskildt den politiska
enhetstanken, som tog allas uppmärksamhet i anspråk. Både yttre
och inre förhållanden gåfvo anledning dertill. Men det
sorgliga var, att man för politisk enhet och sjclfständighet var redo
att sälja allt, äfven det heliga. Man var dåraktig nog att tro
sig vinna enhet på den vägen.
Dertill kom, såsom vi redan sett, att den rationaliserande
tidsanden mäktigt gripit omkring sig, och det framför allt bland
protestanterna. Det fans derför föga kärlek till den tro, för
hvilken fäderna vågat lif och allt. I stället hördes braskande
ord om »religionens sanna ande», om »fromhet utan fanatism»
o. s. v.
Dock torde den allra väsentligaste anledningen till
belåtenhet ha legat uti det sätt, hvarpå lagen i början tillämpades.
Ty deri röjes intet spår af kristendomsfiendtlighet. Det såg
tvärtom ut, som om både regering och öfverordnade
embets-män skulle med fullt allvar vilja verka för den uppfostran till
»alla kristliga dygder», som lagen föreskref. Derpå eger man
många talande exempel. Så föreskrefs angående
lärarekandidaters pröfning följande:
»Innan den egentliga pröfningen tager sin början, böra
samtal med dem, som anmält sig, inledas i afsigt att, så vidt
möjligt, söka utröna, till hvilken sedlig eller religiös riktning
de höra och till hvilka grundsatser de bekänna sig». »Slutligen
skola också några frågor göras angående ändamålsenligaste
medlen att uppfostra till kristlig dygd».
Det torde icke behöfva sägas, att detta stadgande förefaller
oss i hög grad farligt. Men huru farligt och opraktiskt det
än kunde vara, utgör det dock ett talande bevis på regeringens
goda afsigt. Derom talar också föreskriften, att dagens skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
