Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete skulle börjas och afslutas med bön samt afsjungande
af en psalmvers. Skolan skulle således lära barnen bedja och
sjunga till Herrens ära.
Bland alla skolans böcker skulle bibeln vara den förnämsta,
såsom man kan se bland annat af följande embetsskrifvelse,
hvilken folkskoleinspektören Visser år 1815 utfärdade till lärarne
uti hans distrikt:
»Utan kunskap uti och betraktelse af det gudomliga
evangeliet fins ingen samhällelig lycka och ingen utsigt för
framtiden. Jag beder och besvär eder derför, att I gören edra
lärjungar väl förtrogna med de bud, evangelium innehåller, de
löften, det gifver, och den tröst, det räcker. Lären dem tro,
älska och med hela sin själ fasthålla dem; läsen bibeln med
dem; men läsen den på det rätta sättet»!
Hvem kan förundra sig deröfver, att de bibelvänliga under
sådana förhållanden gåfvo sig väl tillfreds? Ty värr skulle
alltför snart andra tider komma. Den i så många afseenden
olyckliga förbindelsen med Belgien, som kom till stånd genom
Napoleons fall och erkändes genom kongressen i Wien 1815,
vållade äfven på skolans område stora svårigheter. De belgiske
katolikerna tyckte sig snart märka, att skolan skulle vara ett
medel till utjämning af motsatsen mellan de förenade rikena,
mellan katolsk och protestantisk bildning, och att detta skulle
ske på katolicismens bekostnad. Med förtrytelse klagade de,
att det holländska språket gynnades, att holländska läroböcker
och metoder infördes, att holländske lärare anstäldes i Belgien
o. s. v. Ryktet ville äfven veta, att man i ledande kretsar, ja
ända upp i konungens omgifning, helt oförtäckt talade derom,
att de förenade rikena, som hade en regent, en författning, en
lagstiftning och en förvaltning, äfven borde bibringas en
bildning och en tro.
Af sådana illusioner skulle de förenade rikenas regering
emellertid icke länge få njuta. Belgiens katolska folk med
presterskapet i spetsen sökte nämligen på allt sätt värja sig
emot denna inflytelse, och så restes en oöfverstiglig mur mellan
de båda folken och en fiendskap grundades å belgiernas sida,
hvilken trotsade alla holländarnes eftergifter och slutligen, år
1830, ledde till unionens upplösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
