Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1872 hade detta parti endast 3 ombud i andra kammaren,
1874 redan 10 och 1876 ända till 12. Från 1876 till 1878 sjönk
antalet åter till 9. Men under loppet af sistnämnda år, då
de kristliga privatskolornas ställning blifvit genom den nya
lagen betydligt försvårad, steg antalet af den kristliga skolans
förkämpar åter till 12-talet; 1882 ökades det till 17 och 1884
med ytterligare 6, så att det nu utgör 23.
»Delar man nu», heter det i ett bref från Holland till en
tysk skoltidning, »samtlige 86 folkombud i vänner och
motståndare till den nuvarande statsskolan eller i liberala och
anti-liberala, så anses Hollands andra kammare för närvarande
räkna 42 liberala och 44 anti-liberala.»
Detta valresultat har icke kunnat undgå att göra mäktigt
intryck på det liberala partiet, såsom man kan se i en ledande
artikel, som nyligen varit synlig i dess hufvudorgan,
»Amster-damer Handels bl atU, som tillika är Hollands största dagblad.
Efter en försäkran, att bladet vidblifver sitt förra skolprogram,
finner man följande märkliga betraktelse:
»Men vi äro icke nationen; och då i fråga om skolan det
gäller nationens penningar, synes det oss vara rätt och billigt,
att våra önskningar öfverensstämma med allas eller åtminstone
med det stora flertalets.
»Vid besvarandet af denna fråga måste den sista tidens
tilldragelser tagas i betraktande. Valen hafva blott allt för
tydligt talat. Nu kan man visserligen antaga, att stark
bearbetning förekommit. Nationen är ingalunda så fiendtligt
stämd mot statsskolan. Det är ledarne, agitatorerna, presterna,
som bearbeta mängden och stämma folket emot vår folkskola.
Vi vilja gerna tro allt detta. Men hvad är dermed vunnet?
Det är dock ett sakförhållande, som icke kan förnekas, att
valmännens flertal — de må ha stått under hvad inflytande som
helst — afgjort sig emot skollagen och öfver hufvud förklarat
sig emot den liberala regeringen.»
»Om vi också beklaga detta sakförhållande, — förneka det
kunna vi icke.»
»Det står ej heller enstaka i sitt slag. Eedan sedan lång
tid tillbaka fortfar sympatien att allt mera vända sig ifrån den
bekännelselösa statsskolan och till privatskolorna. Antalet skolor
’med bibeln’ och ’med korset’ varder allt större. Vi hade hoppats,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
