Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit genomdrifven, inlemnades till konungen en petition,
undertecknad af inemot 306,000 myndige protestanter, med
begäran, att han måtte inlägga sitt veto. Dessutom inlemnade
421 presbyterier en särskild böneskrift till konungen angående
samma sak. Dessa siffror vinna i värde, då man besinnar, att
Holland icke har mer än 3,700,000 inbyggare. Men här hjelpte
inga böner. Petitionerna betecknades af ministéren som en
skickligt utförd manöver, och lagen bekräftades den 17 Augusti 1878.
Detta framkallade från den kristliga folkskolans vänner ett
rop om hämd, dock icke af det vanliga slaget. »Låtom oss»,
ropade de, »från denna stund med fördubblad ifver understödja
våra kristliga privatskolor! Med Guds nåd skall det icke vara
ute med dem. Vi stå nu egentligen vid början af vårt arbete.
Låtom oss till åminnelse af denna ödesdigra 17 Augusti
framgent på årsdagen upptaga en kollekt för våra kristliga skolor
och inrätta nya, hvar det kan ske! Det skall vara vår hämd.»
Så skedde ock. En kollekt har sedan dess årligen upptagits,
och denna steg 1884 till inemot 200,000 kronor.
Dessa storartade ansträngningar ha också burit frukter på
ett annat område. Under årens lopp ha till och med ur den
rådande liberala majoriteten röster höjts, som förklarat det
vara föga liberalt att icke unna andra samma frihet, som man
tillåter sig sjelf. Och dessa röster ha ständigt vuxit i antal
och styrka. Några ha begynt blifva ovisse, huru vida deras
älskling, den konfessionslösa skolan, längre kunde fortfara att
vara folkets gunstling. Somlige ha till och med erkänt, att
stats-skolan, långt ifrån att främja frid och endrägt mellan
medborgare af olika kyrkosamfund, åstadkommit idel söndring och
tve dr ägt.
Afven andra anmärkningar hafva blifvit framstälda. Man
har hänvisat derpå, huru de s. k. liberales kärlek till
simultanskolorna stegrats till vanvett, så att många andra statsintressen^
blifvit helt försummade eller vårdslöst behandlade, hvarigenom
särskildt finanserna kommit i föga afundsvärdt läge. Och dessa
anmärkningar ha i sin mån bidragit att stämma folket emot
statsskolorna.
Detta missnöje gaf sig sedan luft vid valen till
Generalstaterna, i det den kristliga skolan der vunnit allt flere målsmän.
Tidskrift för folkundervisningen, år g. 1885. <
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
