Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om folkskolans ställning och betydelse i den
närvarande tidens kulturlif.
Framkastar man den frågan: hvilken är folkskolans
ställning och betydelse i nutidens kulturlif? skall man få mycket
olika svar. Några skola sätta henne ganska högt; andra mycket
lågt. Mellan dessa båda svar, som äro uttryck för de mest
motsatta åsigterna, skall du få höra flere, hvilka mer eller
mindre luta åt det ena eller det andra hållet.
Vi vilja först något sysselsätta oss med den åsigten, som
menar, att folkskolan är, om icke den enda, dock den förnämsta
kulturmakten: den makt, hvarpå det hufvudsakligen beror,
hurudan folkets intellektuela och moraliska bildning är.
Folkskolan får af dem, som hylla denna åsigt, å ena sidan
uppbära nästan all hedern för de framsteg i bildning, folket
under den senare tiden onekligen gjort, under det man å den
andra sidan kastar på henne den väsendtliga skulden för alla
dess lyten.
Vi tro, att så väl de förre, som de senare, göra sig
skyldiga till öfverdrift. De tillmäta nemligen folkskolan en
betydelse, som hon i verkligheten icke eger. Hon är — enligt
vårt förmenande — icke den enda makten, som utöfvar ett
betydande inflytande på folkets bildning. Det finnes andra
makter, som jemte henne och kanske ännu kraftigare än hon
inverka derpå.
En af dessa makter är hemmet. Dettas inflytande är i
allmänhet mycket mäktigare och mycket varaktigare än skolans.
De intryck, barnen få i hemmet, äro tidigare än dem, de få {
skolan, och intränga derföre djupare i det ännu veka sinnet
Tidslcrift för folkundervisningen, cirg. 1885. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
