Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen finnas de, som påstå, att folkskolan bör råda öfver
sig sjelf. Folkskolan bör vara fri och sjelfständig. Hon, det
vill säga lärarne, bör sjelf ordna sina egna inre och yttre
angelägenheter. Huruvida hon ock skall underhålla sig sjelf,
derom hafva vi ej hört dessa folkskolans förkämpar yttra sig.
Vi vilja ej här upptaga rummet med att söka bevisa, att
herraväldet öfver folkskolan ej bör tillkomma hvarken stat,
kyrka, familj eller skola ensamt, utan att de böra dela makten
sins emellan. Det endast vilja vi här tillägga, att denna strid
hämmande inverkar på folkskolans jemna och lugna utveckling.
Ofverskattandet af folkskolans betydelse har äfven med sig,
att folkskolans lärare begynt uppställa anspråk, som icke äro
fotade på billighet och rättvisa.
De fordra, att för deras räkning en högre bildningsanstalt
skall upprättas. Kunna då ej seminarierna meddela dem de
insigter, som de behöfva för att meddela undervisning i
folkskolan? Ingen tviflar på, att de redan nu kunna göra det.
Betänker man dertill, att efter all sannolikhet
inträdesfordringarna till seminarierna snart komma att höjas och att läraren
både är skyldig och har rikt tillfälle att genom sjelfstudium
utvidga sina insigter, så inser man ännu tydligare, att den
högre bildningsanstalten är öfverflödig för att bibringa läraren
de insigter, som erfordras för skötandet af hans kall.
Hvar-före önskar man då den högre bildningsanstalten? Man vill
förvärfva större mått af kunskaper för att derigenom få en
högre social ställning. Men kan man med billighet begära,
att staten, som så väl genom fri undervisning som ock genom
att bidraga till de fattigares underhåll vid bildningsanstalterna
bekostat lärarens bildande till det mått, som är erforderligt
för det kall, hvilket han skall utöfva, skall ytterligare göra
uppoffringar för ändamål, som äro för detta kall främmande?
Men — säger man — lärarens ökade insigter komma ju skolan
till godo. Härvid vilja vi anmärka, att den insigtsfullaste
läraren icke alltid är den skickligaste eller trognaste. Ej sällan
händer, att en lärare med mindre vidsträckta kunskaper uträttar
mera i utöfningen af sitt kall än den, som eger ett långt större
mått af insigter. Derjemte vilja vi äfven i detta sammanhang
erinra derom, att läraren genom sjelfstudium kan utvidga sitt
vetande. Detta få lärare vid andra skolor göra; men dem faller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
