- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 4 (1885) /
137

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfver folkskolan höras ej sällan. Många instämma i klagomålen,
och så uppstår missnöje med och ovilja mot folkskolan äfven
från detta håll.

Annu en följd af folkskolans öfverskattande. Den, som
har skolan, han har framtiden, säga de, som hålla före, att
skolan är kulturens moder. Tillämpadt ’på folksolan, innebär
detta tänkspråk: den, som har folkskolan, han bestämmer folkets
bildning; han gifver det dess verldsåskådning. Deraf striden
om herraväldet öfver skolan. Målsmän för kyrka, stat, familj
och folkskola kämpa derom.

De, som kämpa för kyrkans rätt öfver skolan, säga:
folkskolan är kyrkans dotter; folkskolan kan ej undvara kyrkans
hjelp, och kyrkan ej folkskolans; folkskola och kyrka hafva
samma mål, nemligen utbredandet af Guds rike på jorden.
På dessa och ännu andra grunder fordra de, att kyrkan får
ledningen och förvaltningen af folkskolan.

Andra åter hålla före, att till och med det återstående
band, som förenar kyrka och folkskola, bör lossas eller helt
och hållet afklippas. De vilja göra folkskolan helt och hållet
eller åtminstone hufvudsakligen till en statsanstalt. Några af
dessa vilja, att församlingens pastor ej längre skall vara
ordförande i skolrådet; andra, att presterskapet ej längre skall
öfva uppsigt öfver religionsundervisningen i folkskolan; andra
åter, att religionsundervisningen skall tagas bort ur folkskolan
eller att man i den ej skall meddela undervisning efter någon
viss kyrkas bekännelse, utan i en allmän religion. Deruti
tänka dock alla dessa lika, att staten bör blifva skolans
egentlige herre, att folkskolorna böra underhållas af statskassan;
att folkskolans lärare böra blifva statstjenare, som tillsättas och
aflönas af staten. Många lärare höra till dem, som vilja göra
folkskolan till en sådan statsanstalt, emedan de hoppas, att de
då lättare skola få högre lön och en mera ansedd social ställning.

Ett annat parti talar för familjens makt öfver folkskolan.
De, som höra till detta, mena, att familjens rätt blifvit alltför
litet sedd till godo vid folkskolans anordning. Ur den
ställning, hem och skola hafva till hvarandra, framgår tydligt, att
familjen är den, som bör hafva mest, om icke allt, att säga vid
folkskolans anordning, och som hufvudsakligen, om ej
uteslutande bör hafva folkskolans ledning och förvaltning om hand.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:24:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/4/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free