- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 4 (1885) /
142

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en af dem hafva vi till och med haft tillfälle att på nära håll
följa under utöfningen af hans kall. Vi vilja ej förneka, utan
ärligt erkänna, att de, så vidt vi kunnat förstå, med nit och
samvetsgrannhet skött det uppdrag, som de erhållit; ja, att de
uträttat åtskilligt gagneligt för folkskolan inom sina distrikt;
men å andra sidan kunna vi med all sanning påstå, att de ej i
något afseende stått framföre andra dugande inspektörer, som
ej förut såsom lärare arbetat i folkskolan.

Vi hafva ej så litet deltagit i öfverläggningar om
folk-skoleangelägenheter. Vi hafva vid dessa arbetat tillsammans
dels med inspektörer, som förut arbetat i folkskolan såsom
folkskolelärare, dels med i tjenst varande lärare, dels med
inspektörer, som icke varit folkskolelärare. Vi hafva vid
dessa öfverläggningar ej kunnat märka, att de, som arbetat
i folkskolan, lagt i dagen någon grundligare kännedom om
henne än de öfriga. I denna sak vädja vi lugnt till alla,
som varit närvarande vid dessa öfverläggningar. Vi hafva så
mycken aktning för de folkskolelärares hederskänsla, med hvilka
vi samarbetat, att vi ej ett ögonblick tveka att särskildt taga
dem till vittne i denna sak. Vi äro öfvertygade derom, att de
skola gifva oss rätt i vårt påstående lika villigt som vi erkänna,
att vi hafva dem att tacka för mången vigtig upplysning; att
de hafva varit till gagn vid det gemensamma arbetet.

Hvar och en, som något- känner svenska folkskolans
utveckling sedan år 1842, vet, att inom henne rådde stor oreda
ända till på senare tider, då, synnerligen efter normalplanens
utgifvande, reda och planmessig anordning allt mer och mer
infördes. Och hvar och en sakkunnig, som vill gifva sanningen
rätt, vet äfven, att denna ordning inom folkskolan, som var en
nödvändig häfstång för hennes höjande, är till stor del ett verk
af dessa inspektörer, som nu så högljudt fördömas.

Dessa många förslag till folkskolans ordnande dels inom
enskilda distrikt, dels inom större områden, som utgått från
inspektörer, hvilka ej förut varit folkskolelärare, månne de alla
vittna om inspektörernas" okunnighet om folkskolan och
bristande omdöme om hvad till undervisningen deri hör?

Har det ej 1 rätt ofta händt, att inspektören gjort giltiga
anmärkningar mot arbetsordning och undervisningsplan, som
af folkskoleläraren blifvit utarbetade?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/4/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free