- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 4 (1885) /
153

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det vore ej behöfligt att fästa så stort afseende derpå — sade
man — enär det förhåller sig så, att hvar och en kan väl
meddela de insigter, som han väl tillegnat sig. Nu åter påstår
man, att den praktiska utbildningen är hufvudsak, och man
synes lägga så uteslutande vigt vid det metodiska
förfaringssättet, att intet rum lemnas för lärarens individualitet.

Vi äro fullt förvissade derom, att seminarierna utfört ett
godt arbete. Att de, i synnerhet i början af sin verksamhet,
begått flere misstag, är lika naturligt som förlåtligt. Att de nu
arbeta med klarare sigte på målet och med säkrare insigt om
medlen för dess vinnande, är visst. Att de ej förtjena många
af de förebråelser, som riktas mot dem, är uppenbart för hvar
och en, som vill göra sig möda med att studera dem.

Hvarföre tadlas de då så bittert? Vi skulle visserligen
kunna uppgifva åtskilliga skäl dertill; men vi vilja det icke,
då vi, om vi skulle bevisa våra ord, måste gå in på ett område,
dit vi ej gerna vilja gå vid offentliga diskussioner. Det kunna

vi dock säga, att motiven icke alltid äro förestafvade af en

oegennyttig kärlek till och omsorg för vår folkskolas bästa.

De öfverdrifna anspråk, folkskolelärarne uppställa, äro till
skada för folkskolan. Bakom fordringarna på högre bildning
ser mången krafven på större löner och bakom sträfvandena
att blifva de enda ledande i folkskolan bemödanden att
tillvälla sig makt; att blifva en herskande embetsmannakår. Men
vår allmoge är mer än någonsin obenägen för allt, som tyder

på embetsmannavälde. Redan för flere år tillbaka yttrade en

ansedd danneman, att man borde akta sig för att höja
folkskolelärarnes löner, enär dessa, om de få för stora inkomster,
snart vilja blifva böndernas herrar. Men blifva folkskolelärarne
föremål för misstankar, afund och ovilja, återverkar detta på
skolan. I Tyskland lär ställningen nu vara sådan, att lärarne
genom sitt uppträdande ådragit sig mångas ovilja och att detta
gifvit sig uttryck vid behandlingen af folkskolans
angelägenheter. För vår del tro vi, att lärarne bäst främja skolans och
egna intressen, om de lefva i godt förhållande med det öfriga
folket, hvilket de väl kunna göra utan att offra sin
sjelfstän-dighet. I stället för att söka nedsätta seminarierna och deras
verksamhet borde lärarne göra hvad i deras förmåga står för
att sätta dem i stånd att bättre och bättre fylla sin uppgift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/4/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free