- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 7 (1888) /
52

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frågan om slöjdundervisning för gossar har länge stått på
dagordningen, och ett stort antal så väl stads- som
landtkommu-ner hafva redan infört den samma vid sina skolor. Att
slöjdundervisningen har stort gagn med sig torde väl knappast kunna
bestridas. Särskildt bör den hafva stor betydelse i ett
samhälle sådant som Norrköpings, inom hvilket det största antalet
af gossar, som utgå från folkskolorna, måste förskaffa sig sitt
uppehälle genom sina händers arbete. Den nytta, som
slöjdundervisningen i folkskolan kan medföra, är dels bibringandet
af en viss händighet, dels vana vid och kärlek till arbetet.
Den allmänna händighet, som slöjundervisningen afser, kan
emellertid, efter hvad erfarenheten numera visat, icke
bibringas genom införandet under skoltiden af ett visst yrke,
utan vinnes bäst genom utförandet af sådana arbeten, som tillåta
handen att arbeta på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt.
Att man stannat vid arbeten i trä såsom det lämpligaste, beror
dels derpå, att träet är ett material, som på samma gång det
lemnar något motstånd vid arbetets utförande, likväl icke är
svårare att bearbeta, än att barnets krafter mycket väl räcka
till, dels derpå att det erbjuder tillfälle att förfärdiga ett stort
antal föremål och att handen dervid kan användas på ett
tillräckligt mångsidigt sätt för utbildande af handfårdigheten.
Den tid, som i skolan kan användas för slöjdundervisningen,
räcker dessutom icke till för bibringandet af skicklighet i något
yrke. Det är just af dessa skäl, som man nu mera allmänt vändt
sig till träslöjden såsom undervisningsämne i folkskolan. Äfven
med afseende på sättet för undervisningens bedrifvande hafva
meningarna varit olika. En rik erfarenhet har nu emellertid
gifvit det resultat, att undervisningen i slöjd bör så anordnas,
att arbetena, som föreläggas barnen till utförande, böra vara
ordnade i lämpliga serier, hvilka af alla barnen genomgås, samt
att undervisningen bäst meddelas af för denna uppgift särskildt
utbildade folkskolelärare, enär dessa hafva en större
förmåga och vana att handleda gossarne än handtverkare, som
väl kunna hafva stor skicklighet i sitt yrke, men sällan
hafva förmåga att undervisa eller att bibringa
motsvarande skicklighet hos lärjungar. Resultaten hafva ock i
allmänhet visat sig större, ju större sjelfva förmågan att undervisa
varit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/7/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free