Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inom skolrådet har införandet af slöjd visserligen länge
varit påtänkt, men frågan har alltjämt blifvit undanskjuten,
dels emedan man velat afvakta hvad erfarenheten skulle visa
med afseende på olika metoder, dels på grund af de stora
kostnader, som folkskolan under de senare åren kräft. Hvad den
förstnämnda saken beträffar, har man nu enligt skolrådets
mening kommit till ett godt resultat, och skolrådet anser, att
undervisningen i slöjd lämpligast bör meddelas i form af
träslöjd med arbeten ordnade efter en viss utvecklingsgång, med
en serie af modeller för arbeten, som alla utföra, samt att
undervisningen lämpligast meddelas af för ändamålet utbildade
folkskolelärare på tider, då de icke äro upptagna af undervisning i
folkskolan, och slutligen att en undervisningstid af 6 timmar i
veckan, fördelade på tre aftnar emellan 4 och 6, är fullt
tillräcklig. Den andra orsaken, hvarför skolrådet icke förr än nu
framlagt något förslag om slöjdundervisningen, har varit de
stora kostnaderna för skolväsendet under de senare åren.
Skolrådets förslag om införande af slöjdundervisning blef
af kyrkostämman godkändt, och undervisning i slöjd tog sin
början i oktober 1885. I redogörelsen för Norrköpings
folkundervisningsanstalter under år 1886 säges angående
slöjdundervisningen: Af den erfarenhet, som vunnits, har framgått,
att den minskning i läijungames fritid, som blifvit en följd af
slöjdundervisningens införande, icke haft till följd någon
försumlighet i öfverläsning af lexor i de bokliga ämnena. De
arbetande visa synnerlig håg för undervisningen. De arbeten,
som förfärdigas, få af läijungarne behållas, sedan de vid examen
uppvisats.
D. Folkskoleväsendets tillstånd.
I Finland funnos år 1886 folkskolor till ett antal af 873;
af dessa voro 672 finska, 176 svenska, 22 finsk-svenska och 3
ryska, 192 voro goss-skolor, 180 flickskolor och 501 samskolor.
Vid skolorna tjenstgjorde 1,131 personer; af dessa voro 509
lärare och 622 lärarinnor. Antalet elever uppgick till 39,271.
Dessutom besöktes de s. k. barnskolorna af 13,627 barn. I 98
af landets 507 kommuner saknades fast folkskola. Till skolor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
