Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om den Herbartska skolans didaktiska
grundsatser.
Den, som studerat Tysklands pedagogiska litteratur under
dc senaste åren, vet, att en liflig strid förts och ännu föres
mellan dem, som kalla sig »den vetenskapliga pedagogikens
företrädare», och dem, som bära det blygsammare namnet
»vulgärpedagoger». De förra ansluta sig till det pedagogiska
system, som grundades af filosofen Herbart. De senare åter
tillhöra öfriga pedagogiska skolor, hvilka, huru skiftande deras
åsigter än äro, likväl, enligt herbartianernas mening, äro lika
deruti, »att den pedagogiska vetenskapens mysterier äro slutna
för dem».
Herbart har obestridligt den förtjensten, att han framstälde
pedagogikens innehåll i ett fullständigt system och stödde den
på de två grundvalarna: psykologi och etik.
Till en början skänkte man ringa uppmärksamhet åt Herbarts
pedagogiska grundsatser, men småningom blefvo de allt mera
kända och genom professor Ziller i Leipzig och seminarierektor
Stoy i Jena blefvo dc spridda till vidsträcktare kretsar och
begypte tillämpas vid undervisningen. Nu omfattas och tillämpas
de af många bland Tysklands lärare. Dessa så kallade
»ungherbartianer» hafva uträttat mycket godt och sysselsätta sig
flitigt med lösningen af pedagogiska frågor; men de hafva ock
gjort sig kända för ett visst öfvermod mot dem, som hafva ’
olika uppfattning. De anse, att deras meningar äro de enda
sanna, och att således deras pedagogiska läror äro de, som af
framtiden skola omfattas.
Som redan blifvit närandt, stödjer sig Herbarts pedagogik
på etik och psykologi. I den förra framställes uppfostrans mål.
Detta är dygd, karakterens sedliga kraft. I psykologien få vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
