Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intet tvifvel, att antagandet af de ofvan nämnda åtta
kultur-graderna är mycket godtyckligt. Dessutom kan ju med
öfver-tvgande skäl visas, att det »Gesinnungsstoff», som för en och
annan af de antagna kulturgradema blifvit valdt, ej representerar
den period, hvars representant det borde vara. Vi vilja anföra
ett par exempel härpå. Den första kulturgraden borde
naturligtvis representeras af litteraturprodukter af mytologiskt innehåll.
Alla kulturfolks äldsta litterära urkunder äro ju mytologiska; men i
stället har man episka sagor till »Gesinnungsstoff» för den första
kulturgraden. Detta måste vara ett misstag. Lika litet kan
berättelsen om Robinson, hvilken kom till stånd först i adertonde
århundradet, och som räcker långt utöfver alla judiska
kulturförhållanden, betraktas som förberedande kulturgrad för
patriarkernas tid. — Zillers idé om åtta kulturorader svnes oss
“ ■/
sålunda ej böra få någon plats i didaktiken.
Koncentrationens idé har genom sitt sammanhang med de
kulturhistoriska graderna kommit i en så skef ställning, att den
står eller faller med dessa. Emellertid bura vi från Herbart
medtaga erinran om vigten af undervisningens koncentration.
Detta är en sak, som i allmänhet allt för mvcket förbises.
Vid undervisningens anordning enligt de fem formela
graderna kan man lätt råka in uti ett torrt skematiserande; men
undviker man detta och förstår att »fritt och elastiskt» tillämpa
föreskrifterna om de i fråga varande graderna, kan man hafva
stort gagn deraf. Undervisningen, på detta sätt bedrifven, kan
blifva ett godt medel för vinnande af det mål man dermed
afser.
Så står jag vid slutet af min framställning, som är en fri
bearbetning af föredrag om Herbarts didaktik, som hållits i
herbartianismens hemland af tvenne moderata bedömare deraf
(Guden och Grundig). — Trots de ensidigheter och förvändheter,
till hvilka åtskilliga af Herbarts lärjungar kommit genom att
utdraga hans principer till yttersta konseqvens, kan
sysselsättningen med Herbart-Ziller-Stoyska didaktiken vara till välsignelse
för hvaije lärare. Han finner i denna mycket, som är värdt att
taga vara på; han skall ock deri finna mycket, som påminner
honom derom, att lärarens kall är vigtigt och härligt.
Carl K—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
