- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 7 (1888) /
141

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I en öfversigt af folkskoleväsendets utveckling karakteriseras
undervisningen i folkskolan under reformationstiden på följande
sätt: »Om något metodiskt förfarande vid undervisningen var i
skolorna naturligtvis ej något tal. Allt blef mekaniskt
inplug-gadt och lärdt utantill; på begripandet af det, som barnen lärde,
lades nästan ingen vigt.» Äfven under det närmast följande
tidsskedet var tillståndet i folkskolan icke stort bättre. »Det
metodiska förfaringssättet» — säges det i samma öfversigt —
»lemnade mycket öfrigt att önska. Det bestod vanligen i
mekaniskt för- och eftersägande; dikterande och uppskrifvande;
lexgifvande och inlärande i minnet; allt för liten uppmärksamhet
fastades vid uppfattningen af det, som skulle inläras; på
utbildningen af själens krafter och på lärjungarnas fria
sjelfverk-samhet.» På detta sätt fingo barnen i minnet inlära en mängd
ord, utan att man lät sig angeläget vara att bibringa dem insigt
om den sak, som dessa betecknade. »Den tidens realism var»
— såsom Raumer säger — »rent verbal.»

Bristerna i uppfostringsväsendet kunde ej undgå skarpsynta
ögon. Så uppstod en opposition mot det rådande
uppfostrings-systemet. I olika länder uppträdde män mot ordlärdomen. »De
hänvisade från de döda orden till den lefvande naturen och från
den mekaniska till den organiska undervisningen.» Så bröto de
väg för en ny tid. Af dessa banbrytare nämna vi Francis
Rabelais, Michel de Montaigue och Baco von Verulam.

Francis Rabelais lärde, att stor vigt bör läggas vid
kroppens utbildning, enär denna är grundvalen för själens; att
undervisningen bör vara mera åskådlig; att ett hufvudmål för denna
bör vara att vänja vid ett sjelfständigt tänkande samt att barnet
bör fostras till praktisk duglighet och bildas för lifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/7/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free