Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande sakens rätta uttryckande. Huru skulle t. ex. en dikt
med en genom rytm eller andra sätt sammanhållen följd af ord
kunna bibehållas i minnet utan mekaniskt inpreglande? Men å
andra sidan går det mycket lättare att mekaniskt inpregla
något, om innehållet deri blifvit utredt på sådant sätt, att det
slagit an på känslan och blifvit fattligt för förståndet. Äfven
i många andra fall måste det judiciösa och mekaniska inlärandet
sammanverka. Ofta är det nämligen så, att en insigt blir så
mycket användbarare, om den icke endast begripes, utan ock
kan när som helst framställas i en viss bestämd form.
Matematikern faster t. ex. i minnet de formler, som han genomarbetat
och som han behöfver använda. Detta sker på mekanisk väg.
Äfven filosofen och teologen sammanfattar ej sällan sina tankar
i vissa formler, hvilka de ordagrant fasta i minnet. Detta
inlärande af ordalydelsen hindrar ej uppfattningen af innehållet.
Detta inverkar ej på deras tankeriktning; de dragas ej
derigenom från kärnan till skalet. Tvärtom främjas deras verksamhet
derigenom ej ringa. Just derföre att de förstå innebörden af
dessa formler, kunna de städse omsätta dem i »egentliga och
medvetna tankar». Men detta gäller icke endast vid det
vetenskapliga studiet, utan äfven vid den elementära undervisningen.
Äfven här är det inom vissa områden af vigt att icke endast
utreda innehållet, utan ock att inlära detta i en viss bestämd
form. Härom mera nedanför.
Alltså torde vi få antaga, att de ofvan nämnda sätten för
inlärande äro berättigade vid den elementära undervisningen.
I samband härmed öfvergå vi till besvarandet af en annan
fråga. Är icke det ordagranna inlärandet af något för barnen
ett intresselöst, själsdödande arbete? För besvarandet af den frågan
vädja vi först till erfarenheten. Månne vi icke hafva sett och
hört, huru barn med friskt mod och hurtigt sinne hafva inlärt
en mängd glosor, när deras antal varit förståndigt afvägdt?
Och vi förstå också, hvarför skolbarn (helst i åldern före
12 å 13 år) kunna, utan att finna det tråkigt eller svårt,
mekaniskt inlära sådant, som står endast i tillfälligt samband med
hvartannat. Minnet är nämligen under denna tid den
för-herskande själskraften, som har behof af sysselsättning och som
bör sysselsättas för att blifva uppöfvad och utvecklad. Mindre
gema inlär barnet på mekaniskt sätt sådant, hvars särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
