Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känsla af Gud som verldens skapare och styresman. Denna
poesi värmer och luttrar det fromma natursinnet hos så väl
gossen i skolan, som hos mannen i lifvet.
En undervisning, som bäres af sådana grundsatser, och som
sålunda motsvarar så väl det naturliga som det sedligt religiösa
områdets beskaffenhet, men som genom det fromma hjertats
aldrig felande deltagande förbinder de båda områdena med
hvarandra, skall på skolgossen göra ett djupt, varande intryck och
hafva ett välsignelserikt inflytande på hans förhållande till
naturen under hela hans följande lif.
En landtman, som genomgått en sådan skola, skall ej vid
sitt dagliga samlif med naturen fyllas af mörk vantro, hvilken
föder af sig misstro och rädsla, ej heller skall han vara
beröf-vad sina ädla känslor genom* de blaserade, materialistiska
framställningarnas kalla fläktar. I motsats deremot skall han finna
maning till kraftigt handlande och tröst i ståndaktigt lidande i
den stämningsfulla betraktelsen och den lefvande känslan af de
hemlighetsfulla verkningarna af gudomlig ordning, makt, höghet,
omsorg, hvilka gifva sig till känna i allt i himmel och på jord
— så väl i det största som i det minsta.
En undervisning i naturkunnighet, som åsyftar att väcka
och utbilda ett fromt natursinne, är nästan ännu oumbärligare
för den stora ungdomsskara, som växer upp i de stora städerna.
Anda från barndomen är den på alla sidor omgifven af
industriens verk; öfverflöd och förfining öfver allt, hvart ögat
vänder sig. Kämpande för sin existens, måste den enskilde deltaga
i frambringandet af dessa alster. Hvilken stor förmån är det
icke då, om man medför från skolan det oafvisliga behofvet att
åter och åter uppfriska både kropp och själ genom det
omedelbara betraktandet af naturlifvet i skog och på fält, i berg och
dal, på klippa och haf! Anden uppfriskas och stärkes genom
iakttagande af naturlifvets oändliga fullhet. Utur den af Gud
skapade urkällan kan menniskan till och med i den sena
ålderdomen ösa föryngrande krafter. Hvar du än må ösa, öfver allt
qväller det lika outtömligt, lika uppfriskande, öfverallt
uppenbarar sig en outtömlig rikedom af materiella former, mekaniska
lagar; allt talar om en högre ordning och en högre skönhet, af
hvilka de, vi förnimma medelst våra yttre sinnen, endast äro svaga
uttryck. Äro sinne och hjerta sunda och upplysta af Guds ande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>