Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statslifvet har utvecklats allt mera i den riktningen, att
folkrepresentationen fått större inflytande i statens och kyrkans
angelägenheter, och att kommunalstyrelsen fått utvidgad
behörighet. Häll gen om har den enskildes ställning till samfundet
blifvit ändrad. I samma mån han fått större rättigheter, har
han ock fått större pligter och större ansvar. För att sätta
honom i stånd att fullgöra sina medborgerliga pligter bör han ega
kännedom om sitt lands förvaltning och författning samt om
huru dessa utvecklats till sitt nuvarande tillstånd. Insigt i allt
detta meddelar historien. Det är sålunda ett verkligt behof,
som ligger till grund för undervisningen i detta ämne i
folkskolan.
Men i arbetet så väl för landets och ortens förkofran som
ock för eget uppehälle är det af vigt, att man känner landets
förhållanden med hänsyn till jordmån, klimat, näringar och
sam-färdsmedel m. m. Detta inhemta vi i geografien.
Tidsförhållandena hafva sålunda framkallat behofvet af insigt i geografin.
Den vidgade naturkunskapen har utöfvat mäktigt inflytande
på nästan alla vetenskaper och konster; den har haft till följd,
att man allt mera tager naturkrafterna i samfärdselns, industriens
och handelns tjenst. Härigenom hafva framkallats nya
betingelser för folkets materiella tillvaro, och de mcnskliga
lefnadsför-hållandena hafva förändrats i mångt och mycket. Ingen, som
vill något förstå samtidens lif och som vill dcri ingripa på något
sätt, kan vara utan kunskap om naturen. Det är derför ett
oafvisligt behof, som pålagt skolan uppgiften att meddela någon
insigt äfven i detta ämne.
Månne det ock icke är ett verkligt behof att kunna räkna?
Huru skulle man utan någon färdighet deri kunna reda sig i
lifvets olika lägen?
Det finnes visserligen en och annan i våra dagar, som menar,
att i folkskolan läsas för inånga ämnen, men hvilket af de ofvan
stående skulle kunna borttagas, utan att deiigenom ett verkligt
behof lemnades otillfredsstäldt? Sant är väl, att endast
obetydliga kurser kunna genomgås i de särskilda ämnena, helst i de
mindre gynsamt lottade skolorna, men så mycket kan dock
alltid meddelas, att en grund lägges, på hvilken kan vidare byggas
genom eget arbete, och att intresse för ämnet väckes. Men har
man kunnat åstadkomma detta, då har tiden, som i skolan an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
