- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 8 (1889) /
68

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det finnes ett band mellan Gud och menniskan. Det råder
dem emellan ett personligt förhållande. Af Gud har menniskan
fått lifvet; i honom lefver hon, röres och hafver varelse. Att
det förhåller sig så, inse vi deraf, att vi i vårt innersta erfara
Guds förborgade krafter. Hvar och en af oss förstår, då hans
ande varnar oss för synd och straifar oss för synd; hvar och en
af oss känner den hemliga dragning, som höjer honom öfver
sinlighetens verld till den eviga, oförgängliga verlden, der hon
hoppas finna frid och sällhet. Men huru skola vi blifva
delaktiga af den salighet, hvarefter vi längta? Gud har i Jesus
Kristus beredt oss möjligheten dertill, och vi hafva att hängifva
oss åt Hans andes ledning, för att denna möjlighet skall blifva
verklighet. Huru vår frälsning har blifvit möjlig och hur den
för hvar och en af oss kan blifva verklig, har Gud uppenbarat
för oss i sitt ord. Om denna Guds vilja och råd om vår salighet
behöfva vi undervisas, om de skola på oss blifva fullbordade.
Det motsvarar således menniskans innersta behof, att
undervisning i kristendomskunskap meddelas i våra skolor, hvilkas
huf-vuduppgift just är att förbereda barnet för dess bestämmelse
intill den tid, då det sjelft kan utan menniskors omedelbara
biträde bestämma i afseende på sin fortsatta utveckling; målet för
hennes utveckling är just, att Guds beläte i henne måtte åter
upprättas, att hon åter måtte komma i sann lifsgemenskap med
Gud.

Folkskolans, näst kristendomskunskapcn, vigtigaste läroämne
är modersmålet. Menniskan är ett tänkande väsende. Hennes
tankar försinligas i ordet. Redan häraf inses vigten af
språkkunskap. Men språket är ock det lämpligaste medlet å ena
sidan för att tillegna sig andras tankar och å andra sidan för
att meddela sina egna åt andra. I samma mån som insigter
blifva nödvändiga för att kunna deltaga i kulturarbetet på något
af de många arbetsfälten; som förbindelsen menniskor emellan
blir lifligare; som den enskilda menniskan, äfven om hon tillhör
de s. k. lägre klasserna, får större betydelse i det industriella,
sociala och politiska lifvet, i samma mån blir det ock vigtigt
för henne att ega kunskap särskildt i modersmålet. Det
motsvarar sålunda ett verkligt tidsbehof, att äfven barnen i
folkskolan få så grundlig undervisning i modersmålet, som
förhållandena kunna medgifva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/8/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free