Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med den utförlighet, som tiden och förhållandena i öfrigt kunna
medgifva. Öfriga länder må barnen lära känna endast till namn
och läge, om tiden ej medgifver en utförligare behandling. Det
torde hafva skäl för sig, att de få veta, att Italien är ett
europeiskt land och att det ligger i Europas söder, äfven om de ej
kunna få någon vidlyftigare kännedom derom. Vill man
oväldigt göra sig reda för hvad normalplanen egentligen åsyftar,
torde man blifva öfvertygad om att man med sina anfall mot
den ej sällan huggit i luften. Bättre än att slunga orättvisa
beskyllningar mot normalplanen vore i sanning att söka göra
sig reda för hvad den verkligen innehåller och att med allvar
tillämpa det.
Slutligen säger inledarinnan, att i nederskolan ej bör läsas
tredje artikeln i katekesen eller hattames och mössornas
strider i historien. Menade hon med nederskolan småskolan, då
torde väl ingen vilja opponera sig mot henne. Men då dessa
stycken ej ingå i den skolans kurser, så menade hon väl med
nederskolan något annat. Sannolikt förstod hon dermed
folkskolan. Och mot påståendet, att tredje artikeln ej kan med
framgång läsas i folkskolan, höjde ingen enda folkskolelärare sin röst.
Utrymmet tillåter ej, att vi längre sysselsätta oss med denna
fråga, huru lockande det än kunde vara att skärskåda den
ååig-ten, som vid diskussionen framstäldes, att i folkskolan man ej
borde genomgå några sådana afrundade kurser, som
normalplanen föreslår, då vid deras uppgörande den psykologiska
synpunkten blifvit allt för mycket undanskymd.
Vi öfvergå till öfriga frågor, som behandlades på mötet:
Huru bör en ändamålsenlig läsebok för folkskolan vara beskaffad,
och huru skall en sådan bäst kunna åstadkommas? Frågan
inleddes af folkskoleläraren August Bergqvist, som redogjorde för
de olika åsigter om huru en läsebok för folkskolan borde vara
beskaffad, som gjort sig gällande, samt framstälde sina egna
tankar derom. Då dessa i hufvudsak stämma öfverens med den
här ofvan ofta nämda kommitténs uppfattning rörande läsebokens
beskaffenhet, anse vi oss ej behöfva ingå i någon närmare
utredning af saken.
Kan det anses lämpligt att bibringa folkskolans barn någon
kunskap i den allmänna lagen? När bör i så fall en dylik
kunskap meddelas och till hvad omfång?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
