- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 8 (1889) /
184

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Barnen hafva fin instinkt. Det är något inom dem, som förr
eller senare säger, att deras lärare brukar förställa sig. Men
hafva de lärt känna honom som en hycklare, då är det slut med
hans personliga inflytande på dem. Han kan väl utveckla deras
förstånd, öka deras vetande, vänja dem vid yttre ordning och
skick; men deras hjerta förmår han ej uppvärma. Fara är
tvärtom, att det blifver allt kallare och kallare, att det tillsluter
sig allt fastare och fastare för hans ord, 6om ej porla fram ur
hans hjerta. Om han ej är en källa med springande vatten, kan
han ej vattna hjertats åker, så att de goda frön, som der från
dopets stund ligga nedmyllade, börja spira upp. Om dessa från
annat håll erhålla det vatten, det ljus och den värme, de
be-höfva för att skjuta brodd, kan han fastmer bidraga dertill, att
brodd en fryser bort, eller åtminstone försena dess utveckling.

Läraren i skolan undervisar i allmänhet många barn
samtidigt. Till alla dessa riktar han vanligen sina ord. Han vill,
att dessa skola uppfattas af alla, och att de på alla skola utöfva
den inverkan, han med dem afser. Men derjämte vill han ej
sällan, att ett visst barn skall särskildt taga till sig och
till-lämpa på sig några af hans ord; han vill ofta som en god
själasörjare lägga en eller annan förmaning särskildt på ett visst
barns hjärta. Han vill göra det utan att på något sätt utpeka
det. Då sänker han sin blick i det barnets ögon; en stråle
från lärarens ögon faller in i barnets och tränger ned i djupet
af dess hjerta. Der sprider den lugn och frid eller tänder
förhoppning eller väcker sorg eller uppkallar blygsel. I sanning,
stor är ögats makt. Dock allsmäktigt är det icke. Barnen
kunna göra sina hjärtan så hårda, att strålarna från lärarens öga,
huru varma de än månde vara, ej kunna tränga ned deri.

»Läraren bör» — säger Kehr — »vara en praktisk psykolog;
han bör förstå att i lifvet använda den psykologi han lärt sig.
Den, som vill uppfostra menniskan, måste känna henne, och den
som berömmer sig att vara psykolog, måste visa sin psykologi
på den lefvande menniskan.» För att vinna menniskokännedom;
för att vinna någon öfning i att se på en lärjunge, »hvad andas
barn han är», bör läraren uppmärksamt iakttaga barnen under
både arbete och lek och sedan under lugnt och stilla
öfveT-vägande sammanställa sina iakttagelser och erfarenheter.
Härigenom vinner han så småningom en viss säkerhet i bedömandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/8/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free