Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allman form, såsom naturligt är i en lagtext. Hvad är det då,
som sträcker sig utöfver folkskolans mål med hänsyn till det
kunskapsmått hon skall meddela? Ar detta kanske så skarpt
begränsadt och står det så obestridligt fast, att man kan säga:
»Här börjar det, som sträcker sig därutöfver»? Eller råda icke
olika åsikter om huru långt folkskolan bör gå? I denna
oklarhet beträffande målet ligger, enligt mitt förmenande, den
huf-vudsakligaste grunden därtill, att man hittills ej kunnat komma
till en fast och säker åsikt angående borgarskolan, och att denna
ej nämnvärdt utvecklat sig.
Såsom bekant är, går början till den tyska borgarskolan
tillbaka till det 13:de och 14:de århundradet och sammanfaller
med uppkomsten af ett fritt borgarstånd. Sedan förlorade hon
åter sin folkliga gestalt, förvandlades till en latinskola, och
först i vårt århundrade fick hon åter en bestämdare form och
en organisation, som motsvarade hennes ursprungliga praktiska
riktning. Karl Vilhelm Mager, hvilken så väsentligen
bidragit till den tyska realskolans utveckling, säger i sin skrift,
»Die Biirgerschule»: »Det motsvarande till en sådan bildning, som
var rådande bland grekerna, får ej sökas i den lärda skolan,
ty denna är en produkt af medeltiden och nutiden, icke heller
i folkskolan, ty denna meddelar endast de första grunderna,
utan i borgarskolan, som har att uppfostra den klass af borgare,
som utan att vara lärda dock skola vara bildade.»
n
Afven Mager utgår från den skillnad mellan stånden, som
man ännu icke öfvergifvit. »För de tre stånd», säger han, »som
hafva utbildats, saknas ännu lämpliga benämningar; man kan
ungefärligen beteckna dem som gemene man eller folket,
bildade och lärda. För det första ståndet är folkskolan (denna
kallar han tyska skolan och låter den omfatta äfven
mellan-skolan); de blifvande lärda besöka den lärda skolan, och för
dem, hvilka stå emellan dem båda, är den s. k. högre
borgarskolan eller realskolan ämnad.»
Magers »tyska skola» har i förening med elementarskolan
(folkskolan) utbildats till borgarskola i inskränkt bemärkelse
eller till en s. k. mellanborgarskola (mittlere Biirgerschule).
I Preussen, där borgarskolan kallas mellanskola, har hon att
tacka statsskolrådet Fredrik Hofman i Berlin för sin uppkomst.
\J
Ar 1869 begärde han i en berättelse om skolorna, som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
