Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 N:r 4. modersmålets form- och satslära för folkskolan.
lastiska öfning», som har föga inverkan på hans utbildning, är
att använda tiden på att utvidga den praktiska kännedomen af
språket och färdigheten att uttrycka sig på detta. (Se
ofvan-nämnda betänkande!). I sammanhang härmed vilja vi fästa
uppmärksamheten på annat fullkomligt onödigt, som den
ifrågavarande boken innehåller, t. ex. ordklassernas indelning i
hufvud-ord, bestämningsord och relationsord. Indelningen är därjämte
något besynnerlig, då ju substantiv tjänar att uttrycka både
attribut, objekt och adverbial. De två skemata på sidan 57,
hvilka visa ordklassernas förhållande till hvarandra samt satsens
hufvuddelar och dessas bestämningar, förekomma oss onödiga,
oriktiga och därför vilseledande. I det förra framställes
ad-verbet såsom bestämmande endast verbet, men det bestämmer
ju ock adjektivet; af den senare synes framgå, att endast
subjektet kan utbildas med attribut, men äfven objektet kan ju
utbildas med attribut. Ofversiktstabellen på sidan 47, som visar
förhållandet mellan olika slags verb, synes oss vara alltför
invecklad för dem, för hvilka den är afsedd.
Upptager boken i vissa hänseenden för mycket, så
innehåller den däremot i andra för litet. Vi hafva ej kunnat finna
någon vägledning för analys af sådana satser som: Ang en stod
grön; Gossen gick glad; Fienderna ansågo motståndaren feg
m. fl. Skilnaden i betydelsen mellan substantivens bestämda
och obestämda form hafva vi ej heller funnit angifven.
Herr Stenkulas bok börjar på följande sätt: »Ord äro namn.»
Hvad betyder detta? Vi kunna ej gärna tolka det på annat
sätt, än att alla ord äro namn. Men är detta sant?
Visserligen kan man säga, att substantivet är namn på ett föremål,
adjektivet på en egenskap, verbet på en händelse, adverbet på
en omständighet; men kan man ock säga, att prepositionen är
namn på det »förhållande, hvari ett substantiv står till ett annat
ord i samma sats»? Vi tvifla på det. Åtminstone må man väl
medgifva, att det är ganska svårt för folkskolebarn i andra
klassen att begripa detta. Och kan man säga, att är
namn på det uttryck, hvari en känsla (af glädje eller smärta)
uttalar sig?
På första sidan är iverb» öfversatt med handling sord. Vi
kunna ej finna det lämpligt att kalla verb, som uttrycka dels
handling och dels tillstånd, handlingsord. Det häfdvunna ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
